Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Frisk personal och gott vatten

/
  • Foto: LASSE HALVARSSON\nBara bra. IngMari Douhan, chef för Gävle vatten, har bara positiva siffror att redovisa. Att vattenkonsumtionen per person sjunker är bra, det visar att vi hushållar med resurserna, trots att vattnet är billigt, menar hon.\n

GÄVLE
En kommunal verksamhet där alla mål nås och personalen mår bra.

Det finns.
- Jo, det går faktiskt bra här. Siffermässigt ser det väldigt bra ut, säger IngMari Douhan, chef för Gävle Vatten sedan tolv år.
Hon hade tänkt stanna i tre år, men är kvar, för att hon trivs. Precis som personalen, vilket gör att medelåldern hör till kommunens högsta, 51 år.
Ändå hör sjukskrivningstalen till de lägsta.
Räknar man bort två långtidssjukskrivningar, som inte är arbetsrelaterade, ligger den genomsnittliga sjukfrånvaron på 3,3 dagar förra året.
Över hälften av de anställda hade ingen sjukfrånvaro alls.
- Jag är övertygad om att den låga sjukfrånvaron beror på att vi har bra arbetsmiljö och att personalen trivs, säger IngMari Douhan blygsamt när hon ska förklara de fina sjuktalen.

Satsat på arbetsmiljön
Gävle Vatten har satsat mycket på arbetsmiljön. Kontoret är inrymt där sandfiltren fanns förr när Gävles dricksvatten togs från Testeboån, och är nytt och fräscht.
En trappa ner har man ett eget gym. Man kan träna en timma per vecka på arbetstid eller på kvällarna, eller också kan man boka lokalen på helgen och ta med familjen dit.
- Det här har vi tjänat mycket på, det var en klok investering, säger IngMari Douhan.
- När man sitter vid datorerna hela tiden är det lätt hänt att man får belastningsskador om man inte tränar. Vi har hela tiden haft tankesättet att personalen måste underhållas. Inte bara ledningarna, säger IngMari Douhan.

133 kilo lättare
Inte nog med att de anställda blivit vältränade, de har blivit smärta också. När Gävle Vatten ordnade en företagskurs med Viktväktarna blev resultatet så bra att det redovisas i bokslutet: 133 försvunna kilon på 18 deltagare.
Man har lyckats så bra med arbetsmiljön att man kunde tro att övriga förvaltningar skulle köa för att få komma på studiebesök. Så är det inte. Men andra studiebesök är vanliga.
Skolklasser vill till exempel ofta veta mer om Gävles dricksvatten och om reningsverket.
Då kan IngMari Douhan skryta igen, för här är siffrorna också positiva. Gävle har gott om gott, rent vatten. Av 537 vattenprover förra året var inget otjänligt.
Antalet kunder ökade förra året och försäljningen av vatten steg något, men förbrukningen per person är på väg nedåt.
Det är bra, tycker IngMari Douhan. Precis som Systembolaget gör ett vattenverk gärna reklam för sin dryck samtidigt som man vill att kunderna ska nyttja den så lite som möjligt.

Läckorna tätade
-Så är det, det är en attitydfråga. Om man ska lära sig att hushålla med resurser, då ska man hushålla med alla resurser. Med vattnet också, fast det finns gott om vatten och det är billigt, säger hon.
Det uppenbara slöseriet i form av läckor har minskat kraftigt, från 93 år 2001 till bara 61 förra året. Också antalet stopp i avloppsnätet minskar och har halverats sedan 1990.
- Det har vi lagt ner mycket arbete på att uppnå. Men det är viktigt, för då får vi resurser att arbeta mer förebyggande, konstaterar IngMari Douhan.
Om IngMari Douhan ser några orosmoln torna upp sig är det ändå på avloppssidan.
Sommaren 2004 ska Gävle vatten vara klar med en stor investering i biologisk fosforreduktion vid Duvbackens reningsverk, som kommer att minska kemikalieanvändningen kraftigt. Men frågan är vad som händer sedan.
- Hotet är EU-direktiven. Sverige har inte uppfyllt kraven på kvävereduktion. Vi försöker förklara att man inte kan ställa samma krav i våra kalla vatten, men det kan hända att vi tvingas investera i kvävereduktion, fast vi inte vet om det gör någon miljönytta.

Slam ett bekymmer
Kraven på slammet från reningsverket är också ett bekymmer. I dag komposteras allt slam och blir anläggningsjord, men år 2015 måste 30 procent av slammet återföras till åkermark.
Då måste halterna av zink och koppar ner kraftigt. Inte helt lätt eftersom mycket av kopparn kommer med regnvatten från taken och från utfällningar i kopparrören.
Hygieniseringskraven är också ett bekymmer:
- EU-direktivet lägger fast metoder, i stället för att sätta mål. Vårt slam är i princip hygieniserat, men öppen kompost är ingen godkänd metod.
Om framtiden för Gävle Vatten vet IngMari Douhan ingenting, säger hon. Än så länge är det ett av kommunens få affärsverk som inte har bolagiserats, men utredningarna har varit många de senaste åren.

Samarbete
- Om jag ska säga vad jag själv anser så är det att vi måste få ett regionalt samarbete. EU-direktiven innebär att vi måste samarbete inom ett avrinningsområde, och ska vi kunna rekrytera personal med den höga kompetens som behövs numera måste vi ha tillräckligt stor verksamhet, säger IngMari Douhan.
- Man kan tänka sig olika modeller, kanske ett kommunalförbund. Gävle Vatten är kanske stort nog att kunna locka personal, men för de små VA-verken i grannkommunerna blir det svårt annars. Att samarbeta med andra delar av kommunen, till exempel med energibolaget, är ingen lösning när det gäller personalens specialkompetens, säger hon.
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons