Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Gäddorna på hugget i iskallt vatten

+
Läs senare
/
  • En gädda med lymfosarcom. Statens veterinärmedicinska anstalt förordar att gäddor med lymfosarcom ska avlivas och destrueras på lämpligt sätt.
  • Första laxungen har redan fångats i den nya fällan. Flera veckor tidigare än förväntat.
  • Den nya fiskvägen och avledaren i Strömsbro har nu kompletterats med en fälla för att kontrollera utvandrande fisk. Simon Karlsson och Bernt Jonsson känner sig nöjda med fällbygget.

Premiären för att fiska gädda i öppet vatten blev ovanligt tidig i år. I söndags fiskade jag från land på kusten vid Hillevik. Isen är nästan helt borta. I de allra minsta och lugna vikarna hade dock nattkylan skapat ett nytt tunt istäcke. Gäddorna var riktigt aktiva. Flera gånger såg jag gäddorna göra långa utfall för att ta min wobbler. Jag fiskade med en wobbler som går ganska ytligt. Vevade in den riktigt sakta, bara någon meter i taget. Däremellan stoppade jag tills den kom upp till ytan. Jag fiskade långsamt för att jag antar att gäddorna borde vara ganska köldstela i det fortfarande iskalla vattnet. Men av gäddornas hugg att döma så syntes inga tecken på stelhet.

En av gäddorna hade lymfosarcom. Har du sett en gädda med stora röd-gulaktiga svulstbildningar på kroppen? Det är lymfosarcom. En typ av tumör.

Att ta vara på en gädda med lymfosarcom är nog otänkbart för de flesta. Svulsterna är verkligen en otäck syn. Buden om vad man ska göra med en gädda som har lymfosarcom varierar. Ska den släppas tillbaka, eller avlivas? Vad finns det för kunskap om sjukdomen? Jag antar att den mesta och bästa kunskapen om lymfosarcom finns hos Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

SVA säger att gäddor med lymfosarcom hittills nästan uteslutande bara påträffats i Östersjön. Sjukdomen kan infektera en stor del av gäddorna i ett vattenområde, för att efter en tid helt försvinna. Tumörerna kan variera i utbredning och färg, men är ofta vita till gulaktiga med blodröda stråk. Tumören syns först som en svullnad utan fjäll som efter hand växer sig större upp ur huden. Sjukdomen överförs från fisk till fisk, och den är inte överförbar till människa. Någon behandling mot sjukdomen finns inte.

Enligt SVA ska gäddor med lymfosarcom inte kastas tillbaka i vattnet utan tas upp på land och destrueras på lämpligt sätt.

Alla vildlaxbestånd ska följas upp noggrannare. Kunskapen om respektive bestånd ska styra förvaltningen av detsamma. Det nya begreppet är adaptiv laxälvsförvaltning.

Ett av Sveriges femton vildlaxbestånd finns i Testeboån. Uppföljningen i Testeboån sker med hjälp av årliga elprovfisken av elva provytor, kontroll av mängden utvandrande laxungar och kontroll av vuxna lekvandrande laxar.

Närmast på tur att bli kontrollerade är de utvandrande laxungarna. Tidigare år när vi kontrollerat utvandringen har de första laxungarna kommit i slutet av april eller i början av maj. Utvandringen brukar pågå en bit in i juni.

I år ska vi använda två fällor. En mobil fälla som vi för tredje året i rad kommer sätta ut i Forsby, och en helt ny fälla i Strömsbro. Fällan i Strömsbro är byggd i trä och blev färdig i fredags. Den är placerad direkt nedströms dammen i anslutning till det nya gallret som ska styra laxungarna från att hamna i kraftverkets turbiner.

Till vår förvåning fångade vi första laxungen redan i måndags. Det kan röra sig om en laxunge som bara skulle förflytta sig en bit nedströms, och alltså ännu inte var på väg ut till havs. En laxunge som är riktigt mogen för livet i havet förändras på olika sätt. En förändring är att kroppssidorna blir silverfärgade. Så var inte fallet med laxen i måndags. Men man vet ju aldrig. Det är ofta när man gör något utöver det vanliga som man lär sig nya saker. Utvandringen av laxungar har vi aldrig kontrollerat i mars. Då är det inte så konstigt att vi heller aldrig förr fångat några laxungar i mars.

2014 fångade vi 308 laxungar i fällan i Forsby. Andelen märkta och återfångade av dessa hjälpte oss att bedöma att fällan fångade lite drygt sju procent av laxungarna. Det innebär att drygt fyra tusen laxar lämnade Testeboån ifjol. Testeboåns potential ligger på omkring 10 000 laxungar per år. Vår målsättning är att Testeboån ska producera 10 000 laxungar år 2018.

På lördag är det säsongspremiär för fisket i Älvkarleby. Det är alltid lika spännande att se hur säsongen startar. Fram till en bit in i april brukar fångsten bestå mest av öring som valt att stanna i älven över vintern efter höstens lek. April är alltid den månad som levererar flest öringar i Dalälven. Då stiger blank fisk från havet upp en kort period i älven.

Som särskilt fiskevårdsintresserad ser jag fram emot att få en bild av hur fördelningen mellan fettfeneklippt respektive ej fettfeneklippt fisk kommer se ut i år. 2014 var första året som förekomsten av fettfena ska anges i fångstprotokollet. Det visade sig att så många som var fjärde öring hade fettfenan kvar. Även bland laxarna som fångades i älven var det oväntat många som hade fettfenan kvar.

Sedan 2007 måste all lax och havsvandrande öring som sätts ut i Sverige först märkas genom att få fettfenan bortklippt. Syftet är att alla ska kunna se om fisken är av vilt eller odlat ursprung. Märkningen används även i förvaltningen. Exempelvis ska all lax och öring som fångas vid trollingfiske i den svenska delen av Östersjön återutsättas. Skälet till det är att fisket ute till havs sker blint på lax från både starka och svaga bestånd.

I och med att kraftverken i Dalälven hindrar fisk från att röra sig upp och ner i älven så producerar älven endast få vilda lax- och öringsungar. Istället finns en skyldighet att odla och sätta ut laxar och öringar. I snitt sätts 225 000 laxar 65 000 öringar ut varje år. I det perspektivet är det en gåta hur framförallt andelen oklippta fångade öringar är så hög.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons