Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Gävle med i magsjukestudie

Stockholm (TT)
Varje år blir mellan 7 000 och 8 000 svenskar magsjuka sedan de infekterats av tarmbakterien campylobacter.

Nu kartläggs hur stor skuld otillräckligt lagad kyckling har i att människor blir magsjuka.
Campylobacter är den vanligaste orsaken till att människor blir sjuka av livsmedel. Mag- och tarmbakterierna finns framför allt i vatten, i för dåligt tillagad kyckling och i vissa andra livsmedel.
Problemen är störst på sensommaren och därför drar Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket nu igång en studie för att klarlägga hur stor del kyckling har i mag- sjukan.
Med början den här månaden samlar smittskyddsläkarna in bakteriestammar från omkring 300 sjuka patienter på fyra orter i landet - Gävle, Örebro, Borås och Halmstad- Laholm.
Samtidigt tas omkring 500 prover på kyckling i ett utvalt antal butiker i de fyra städerna. Bakteriejakten ska pågå till och med oktober månad.

Jämförelser
- Vi vill i första hand få svar på hur stor del campylobacterinfekterad kyckling har i att människor blir sjuka, säger mikrobiolog Britta Björholm vid Smittskyddsinstitutet till TT.
De flesta drar på sig smittan utomlands, men hela 30 - 45 procent av dem som insjuknar smittas på hemmaplan. Exakt hur de smittas vet ingen i dag. Det är det forskarna nu ska försöka ta reda på genom att jämföra bakteriestammar hos de sjuka patienterna med stammar som påträffas hos kyckling i butikerna. En kartläggning som Livsmedelsverket gjorde i fjol i 167 kommuner visade att var femte svenskproducerad, färsk kyckling innehöll campylobacter. Fem procent av den svenska frysta kycklingen, var smittad.
- När patienterna får frågan om var de fått smittan anger de ofta kyckling. Men eftersom många äter kyckling skyller de gärna magsjukan på den, trots att den kanske inte alls är smittoorsaken, säger Britta Björkholm.

Bad smittokälla
Andra tänkbara smittokällor är utomhusbad, privata brunnar och vatten från bäckar och sjöar. Resultatet av studien beräknas bli klart nästa sommar. På längre sikt vill forskarna ta reda på exakt hur bakterierna sprids och om det finns bakteriestammar som lättare än andra sprids till människan.
P O Lindström
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons