Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Gävleadvokaten vill kriminalisera hedersbrott: "Handlar om de här flickornas rätt till mänskliga rättigheter"

+
Läs senare
/
  • Advokat Gunilla von Wachenfeldt tror att hederskulturen kan motarbetas på effektiva sätt. Men det krävs en stor insats
  • Advokat Gunilla von Wachenfeldt tror att hederskulturen kan motarbetas på effektiva sätt. Men det krävs en stor insats
  • Advokat Gunilla von Wachenfeldt tror att hederskulturen kan motarbetas på effektiva sätt. Men det krävs en stor insats
  • Advokatbyrån Wiklund Skoglund Wachenfeldt i korsningen mellan Norra Kungsgatan och Ruddammsgatan.

Gunilla von Wachenfeldt jobbar för mänskliga rättigheter i Gävle.
– Vi ser väldigt allvarligt på relationsvåld. Jag tycker vi ska se lika allvarligt på hedersvåld, säger hon.
Möt Gävleadvokaten som utbildar svenska myndigheter i hederskultur.

Ovanför nyckelbutiken på Norra Kungsgatan, mittemot Vasaskolan, sitter Gunilla von Wachenfeldt på sitt kontor. Det är här som advokatbyrån Wiklund Skoglund Wachenfeldt håller till. De är experter på hedersbrott men luckor i lagen ställer till problem.

– Det handlar om de här flickornas rätt till mänskliga rättigheter. I min värld får ingenting stå i vägen för det. Ingen religion, ingen kultur får kränka någon, säger Gunilla von Wachenfeldt.

Nu för tiden pendlar hon mellan sina boenden i Gävle och Stockholm. Sedan några år tillbaka samarbetar Gunilla von Wachenfeldt med Östergötlands länsstyrelse, som på uppdrag av regeringen arbetar mot hedersförtryck. I år är hon Goodwill Ambassadör för organisationen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime.

– Jag studerade i Uppsala när Fadime blev mördad. Det var inte svårt för mig att förstå vad Fadime försökte säga, säger hon.

Här kan du läsa hela Gefle Dagblads granskning av Hederskulturen

Gunilla von Wachenfeldt föreläste i somras tillsammans med justitieministern Morgan Johansson i Almedalen om den nya lagen mot barn och tvångsäktenskap.

Hon växte upp i en invandrartät stadsdel söder om Stockholm. Det var i mellanstadiet som hon för första gången kom i kontakt med hederskulturen. Även om hon inte förstod det då.

– Jag hade klasskamrater som blev bortgifta på sommarloven. Vi andra förstod inte och hade ingen aning om vart de tog vägen. Men sen fick vi veta att de gift sig. En kom tillbaka och fick gå klart högstadiet men sen vet jag inte vad som hände med henne, säger Gunilla von Wachenfeldt.

Hennes tidiga kontakt med hederskulturen i skolan kan ha bidragit till att den alltid har varit något konkret och förståeligt för Gunilla.

– Många av de kvinnor som jag har företrätt har känt att jag inte ifrågasatt dem på något sätt utan jag har visat att jag förstår var de kommer ifrån och vad det innebär, säger hon.

Tycker du att politikers engagemang är i proportion till hur stort problemet kring hederskultur är?

– Nej det tycker jag inte. Ganska många är rädda för att uppfattas som rasister om man har synpunkter på människors traditioner. Men för mig får aldrig traditioner och religioner kränka mänskliga rättigheter. Det skulle jag önska att politiker kunde stå upp för ordentligt i stället för att ägna sig åt upprop som ger bra publicitet i media. Man måste stå upp för de här kvinnorna på andra sätt, säger hon.

Dels genom att ändra lagstiftningen. I dag finns det inget brott som definierar hedersvåld och kontrollerande av tjejer. I stället döms personer för mindre allvarliga brott, som till exempel kränkningar, olaga hot, misshandel och ofredande. Dessa mindre brott kan kombineras till ett allvarligare brott som rubriceras som grov fridskränkning, om rätten gör bedömningen att brotten utförts för att kontrollera en individ. Men det finns en lucka i den lagen enligt Gunilla von Wachenfeldt.

– Problemet är att det måste vara en nära anhörig när vi vet att hedersbrott ofta utförs av olika gärningsmän, eller förövare. Det är kusiner och flera i släkten som har den uppgiften, säger hon.

I stället kan man enligt Gunilla von Wachenfeldt konstruera en brottskategori som är anpassad för hedersproblematiken.

– Just att kriminalisera hedersbrott är någonting som GAPF har kämpat för i flera år, säger hon.

Eftersom inte hedersbrott formuleras i domarna i de svenska domstolarna är det svårt att få en överblick över hur många brott som begås med hedersmotiv.

Genom debattartiklar och föreläsningar försöker Gunilla von Wachenfeldt få makthavarna att höra henne. Tillsammans med GAPF för de en kamp som inte uppskattas av alla. Fortfarande finns det aktörer och debattörer som förnekar hederskulturens existens.

– I relationsvåld så är det oftast en förövare. Den personen fördöms av omgivningen ganska hårt. Men i en hedersstruktur är det inte sällan flera förövare, både män och kvinnor. De blir ganska sällan fördömda av sin omgivning utan snarare tvärt om, säger hon.

Konsekvensen blir att kvinnorna måste lämna precis allt om de bestämmer sig för att bryta upp. Har man växt upp i en hederskultur så har umgänget oftast bestått till större del av familj och släkt. De andra relationerna har förbjudits.

– Så de kvinnor som jag har träffat i samband med att de lämnat förtrycket, de har haft det väldigt jobbigt eftersom de blivit så ensamma. De har varit tvungna att börja om från början, säger Gunilla von Wachenfeldt.

För att hjälpa de drygt 100 000 unga människor som enligt en statlig rapport växer upp i hederskulturen, kommer det inte räcka med att ändra lagstiftningen. Det viktigaste är att ändra attityderna i de familjer och släkter där hederskulturen finns. Ett svårt men inte omöjligt uppdrag tror Gunilla von Wachenfeldt.

– Det handlar ofta om en rädsla för vad som är okänt. Det är ganska typsikt att när man flyr så håller man fast vid det man känner till och det är inte konstigt alls. Det är den struktur som man förstår, säger hon.

Lösningen är att förstå det nya samhället i Sverige och hur det är uppbyggt. Ofta handlar det om missförstånd över hur svenska barn uppfostras.

– Eller snarare uppfattningen att vi inte gör det utan att våra barn får göra vad de vill och inte har några regler, säger Gunilla von Wachenfeldt.

För att lämna en gammal struktur krävs att föräldrar får ny kunskap i alternativa sätt att uppfostra sina barn.

– Jag tänker på föräldrautbildningar som vi haft tidigare, men som vi skulle behöva utöka igen. Det handlar om att ge föräldrar andra verktyg till att uppfostra sina barn och ge dem bra värderingar. Kontroll, kränkningar, klockningar, olaga hot och ibland misshandel är inte okej. Det finns andra sätt att uppfostra sina barn på och jag tror på mer utbildning för att tala om hur, säger hon.

Genom skolan skulle föräldrautbildningar kunna nå de familjer där problemen finns. Det skulle också vara en insats för integrationen.

– Välintegrerad menar jag inte att man måste vara välutbildad för att vara, utan det handlar om att veta hur samhället fungerar och acceptera det. Ofta styrs hederskulturen av andra än föräldrarna och då måste man ge föräldrarna verktygen att våga stå emot påtryckningar från släkten, säger hon.

Även tidigare i Sveriges historia har familj och släkt försökt kontrollera svenska tjejers sexualitet.

– De behoven finns inte kvar längre, det var när man gifte bort sin dotter med pojken i granngården för att säkra familjens och släktens framtid på platsen. Själva hederskulturen har inte med religion att göra utan den har med gamla traditioner och värderingar att göra. Dessa kan förändras, säger hon.

Kampen för hederskulturens utsatta kvinnor och män går vidare.

Gefle Dagblads granskning av hederskulturen i Gävle:

Hederskulturen är närvarande runt Helges: "Ett hej till en kille kan innebära att någon rapporterar till familjen"

Hon vill stötta killar att ta avstånd från hedersförtryck: "Vi släcker mest bränder"

Fatimas familj hotades av släkten efter skilsmässan

Kuratorerna ser förtrycket i skolan: "Vissa elever är klockade"

Sara låstes in när hon vägrade bli bortgift

Svårt att lämna hedersförtryck – måste bryta med hela släkten

Ny granskning av kvinnoförtrycket i Gästrikland: "Det pratas knappt om det här"

Gullberg: GD granskar hederskulturen och flickorna som vill bli fria

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons