Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gemensam nyhetsbyrå kan spara pengar

GÄVLEEn gemensamt ägd lokal fristående nyhetsbyrå som producerar nyheter till de båda tidningarna. Så kan Arbetarbladet och Gefle Dagblad spara pengar på redaktionell personal och samtidigt få nyhetsmaterial från Gävle i framtiden.

Annons
I går presenterades några av tankarna i den fusionsutredning som förre radiochefen Ove Joansson hållit i tillsammans med de båda tidningarnas ansvariga utgivare under sommaren.
Nu ska lösningen presenteras för tidningsstyrelserna.

En sammanslagning av annons-, tryckeri- och marknadsavdelningarna räcker alltså inte. Även redaktionerna på Arbetarbladet och Gefle Dagblad påverkas vid en fusion mellan tidningarna. I alla fall om de olika tidningarnas styrelser går med på Ove Joansons förslag.

Läget har förändrats
Sedan planerna på ett samarbete mellan ärkerivalerna presenterades i våras har läget förändrats.
Annonsmarknaden går dåligt och mer pengar behöver sparas. Tio miljoner tillsammans på de båda redaktionerna.

Därför har man nu tagit fram ett förslag som går ut på att det dagliga nyhetsarbetet i Gävle till stor del sköts av ett fristående nyhetsbyråföretag, delägt av Arbetarbladet och Gefle Dagblad.

Detta företag ska ha en redaktion med reportrar och fotografer som säljer material till sina ägare och till andra som kan vara intresserade. Ett lokalt Tidningarnas Telegrambyrå, TT med egna lokaler och utrustning skiljt från Arbetarbladet och Gefle Dagblad.
Dessa ska bevaka olyckor, kommunala möten, sportevenemang och liknande.

Samtidigt kan då tidningarna skära ned på redaktionell nyhetspersonal och satsa mer på det som skiljer Arbetarbladet och Gefle Dagblad åt i dag. Ledare, kultur, krönikörer, insändarsidor och grävande journalistik exemplifierar Robert Rosén, Gefle Dagblads chefredaktör.

Bra idé
Han tycker att det är en bra idé och säger att han har blivit mer entusiastisk ju längre tid han fått tänka på den.

Men sparar man verkligen några pengar på det här när man ska betala avgångsvederlag till några och satsa på nya lokaler och utrustning för att bygga upp ytterligare en redaktion?
- Det blir en engångskostnad som är med i kalkylen och lönar sig på sikt, säger han.

Robert Rosén tycker att det är tråkigt att några blir av med jobbet, men menar att det hade hända ändå om man inte gör något åt det ekonomiska läget.

Även journalistklubbens ordförande på Gefle Dagbald, Kerstin Monk, hänvisar till tuffa ekonomiska omständigheter. Hon tycker att man får försöka göra det bästa situationen. Något som inte är lätt.
- Den här lösningen kan vara bra på sikt, men det blir tyvärr neddragningar och det är alltid en tragik, menar hon.

Arbetarbladets chefredaktör Kenneth Lutti har svårt att förstå hur idén ska fungera i praktiken. Han ser det som en nödlösning eftersom det ekonomiska läget försämrats.

Sven Johansson, redaktionschef och ansvarig utgivare på Arbetarbladet, säger att man inte ska sänka ambitionsnivån på tidningarna med en avknoppad nyhetsbyrå. Nu ska man istället samverka på ett billigare och bättre sätt på det material som är lika, medan man ska konkurrera på det material som är unikt, berättar han.

MATTIAS JONSSON
Annons
Annons
Annons