Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Glimtar från det gångna året

+
Läs senare
/
  • Jakt och gemenskap. I oktober brukar många tidningar göra reportage om älgjakten som sätter igång. Nyfikna reportrar och fotografer hänger i hälarna på jägare som bara har ögon för älgen. I år valde vi dock att bevaka jakten på ett annorlunda sätt. Vi träffade ett gäng jägare som gör något mer av älgjaktspremiären. Längst en grusväg, i skogen, utanför Gävle bosätter de sig i sina timmerhus under en hel vecka, varje år. Allt enligt en tradition som de håller hårt på.
Niklas Sundin, reporter Sandviken
För dem handlar det om mycket mer än själva jakten. Det handlar om gemenskap. De åt middagar tillsammans, badade bastu och njöt av skogslivet. När jag tog del av deras gemenskap, om än bara för några timmar, insåg jag hur mycket större älgjakten är, än att bara sitta på pass och vänta.
  • Gamla Grand väcks ur sin sömn. Sällan har jag skrivit om något som fått så mycket positiv respons som att Gamla Grand ska återuppstå som hotell.
Den palatsliknande byggnaden från förra sekelskiftet väcker tveklöst Gävlebornas känslor. Efter att GD för snart två år sedan uppmärksammat att huset vid Gavleån stod tomt och övergivet började saker hända.
I augusti 2011 kom beskedet att hotellkedjan Elite Hotels satsar 150 miljoner kronor på att återskapa Grand Hotel.
Dag som kväll slamras det nu inifrån byggnaden när renoveringsarbetet pågår inför öppnandet i slutet av 2012.
Maria Carlsson, reporter Gävle
  • EGYPTEN. ”Vad ska de bråka om i dag då”, muttrade guiden Alfred (”min mamma gillade tyska namn”, förklarade han lite urskuldrande det föga egyptiskt klingande namnet) när han förevisade pyramiderna för oss, ett gäng svenska journalister på studieresa där i mitten av september.
Anledningen till hans oro var att hans land, alltsedan tyrannen Mubarak störtades i våras, drabbats av ständiga oroligheter. Turismen har minskat och alla som jobbar i turistsektorn har sett sina inkomster minska.
Men trots Alfreds oro var han inte kritiskt till revolutionen, tvärtom. Precis som alla andra egyptier vi träffade där under vår studievecka i landet var han märkbart stolt över den folkliga resningen.
Egyptiernas stolthet och optimism har gjort ett oförglömligt intryck. Måtte deras demokratidröm inte gå i kras.
Karin Bergkvist, politisk redaktör
  • Vad hände egentligen med elbilsfabriken? Det såg väldigt lovande ut. Electroengine skulle börja bygga elbilar i Gävle och i februari hade verksamheten börjat komma igång på allvar. Jag intervjuade entusiastiska anställda som i likhet med många andra såg lysande framtidsutsikter för företaget.
En månad senare anklagade Electroengine kommunen för svikna finansieringslöften och anställda sades upp. Nya intervjuer i fabriken, nu med besvikna anställda. I maj gick Gävlebolaget i konkurs och vi undrar fortfarande vad som egentligen hände.
Sven-Olof Ekman, reporter Gävle
  • Pirrigt möte med författarduo. Att träffa dem man skriver om kan vara lite pirrigt, även om man som jag har skrivit positivt. Författarduon Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist var ju extra intressanta med tanke på deras Gävlebakgrund. Jag intervjuade dem strax innan den andra delen i trilogin ”Victoria Bergmans svaghet” skulle komma ut.
Jag mötte två mycket trevliga och ödmjuka författare och fick höra en fascinerande historia om hur de möttes och hur de började skriva.
Och så bra de skriver!
Anders Wennberg, redaktör
  • Det är ett skitigt jobb... Närmare 2000 personer, en lerig gårdsplan, en doft av gödsel och mitt i alltihop 40 förvånade och ystra mjölkkor. Kosläppet i mitten av maj på Karlsro gård i Storvik sorteras lätt in i kategorin annorlunda uppdrag. Jag har robusta kläder, eftersom vädret inte är strålande.
På väg tillbaka till bilen konstaterar jag att det luktar misstänkt. Det är nog inte bara lera, det där bruna på kängorna. Det är tur att det finns oslagna dikesrenar att promenera i.
Linda Berglund, reporter Gävle
Som någon sa, det är ett skitigt jobb...
  • Ensam i ny stad. I februari träffade jag Robin från Sandarne, Marcus från Eskilstuna och Lina från Ånge. Alla gymnasieelever som valt att studera i Gävle. Robin fick inte tag på någon bostad och pendlade medan Marcus och Lina flyttat till Gävle. De och flera med dem, önskade sig någon form av elevboende för att ha någon att laga mat med, någon som tog hand om dem när de blev sjuka, någon att ha gemenskap med. Peter Bergström (som då hette Hasch), ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden lovade utreda saken. Så blev det. Behovet finns. Kanske, kanske blir det i framtiden ett elevboende. I bästa fall var det ett reportage som gjorde skillnad.
Moniqa Swälas, reporter Gävle
  • Mordet som skakade Hofors. Natten till den 3 april bankade det på Hoforsläraren Tommy Johanssons ytterdörr. Han öppnade och möttes av ett knytnävsslag i ansiktet.
Han föll till golvet och reste sig aldrig mer.
Dödsrosslingarna tolkades som ”snarkningar”. 20-åringen fortsatte hoppa jämfota på lärarens huvud, bröst och mage. Han och hans 21-åriga flickvän skulle ge sin gamle lärare ”en läxa”.
Med sig hade paret en haltande, jämnårig man, som tidigare under kvällen fått en kraftig spark av 20-åringen.
Tommy Johansson blev 54 år och lämnade två barn efter sig.
Hovrätten dömde 20-åringen till tio års fängelse för mordet.
Johan Ronge, reporter Gävle
  • Juholt - en dubbel besvikel. Jag är nog dum som påminner om detta, eftersom de flesta förhoppningsvis har glömt det. När Håkan Juholt valdes till S-ledare tippade jag optimistiskt att S med honom vid rodret skulle få 34,6 procent i valet 2012.
Jag trodde att hans retoriska förmåga skulle bära långt.
Nu får jag väl bege mig ut på en förlåt-turné till alla kolleger här i GD-huset, med budskapet ”Jag vet att jag gjort många besvikna”.
Ärlighet varar ju längst, som bekant.
David Nyström, ledarskribent
  • Då rann tårarna. Det är sällan jag gråter när jag är ute på reporterjobb, det har nog bara hänt tre gånger under mina elva år på tidningen.
Men när jag en solig septemberdag satt hemma i köket hos Anne Berglund och Krister Fridh och lyssnade till deras historia började tårarna rinna.
Anne Berglund skulle bli mamma för första gången och hade bara några dagar kvar till den beräknade förlossningen när sonen plötsligt dog i magen.
Nu kämpade hon för att Socialstyrelsen skulle ta fram nationella riktlinjer för vård vid minskade fosterrörelser.
Anna Höglund, reporter Gävle
  • Sjötorp – ett sorgligt lustslott. Jag kommer aldrig att glömma Villa Sjötorp. Så praktfull och egensinnig låg hon där och betraktade det som sker utan minsta klagan. Gävle hamn ville dra sitt järnvägsspår rakt in i parken med ovanliga träd. Det gigantiska blå magasinet vällde redan fram som en hänsynslös lavaflod strax utanför. Det var med sorg i bröstet vi rullade därifrån. Hårda muskler vinner över mjuk skönhet, men bara själva fajten. Andra värden kommer i kläm och slutpriset blir desto högre. Nu ska hon bevaras, men flyttas till annan plats. Jag undrar vad vi säger i framtiden.
Helen Granditsky, reporter Gävle
  • En brasa och en bluff. Natten den 15 april vaknar jag av ett VMA-larm (viktigt meddelande till allmänheten) i sovrummet i Stigslund. Sömndrucken slår jag på radion, det brinner på Sandvik, röken är ohälsosam och dörrar och fönster ska hållas stängda. Jag slår en signal till fotochefen Leif Jäderberg. Leif väcker David Holmqvist på webben, så är vi på gång mot Sandviken.
Röken går över Storsjön mot Forsbacka. Jag filmar röken från bron som leder till centralvakten. Åker sedan bakom Jernvallen i lä för branden och röken och kan jag ta brandbilder på trådverket.
Snabbt tillbaka till Gävle, upp på tidningen, så redigera några bilder, som jag tillsammans med filmsnutten lägger över till David på webbredaktionen. Han ser i sin tur till att det kommer ut till era datorer. En och en halvtimme efter det jag vaknat ligger nyheten på nätet.
Sedan ut till Sandviken igen.
En annan brand jag minns väl var den i det egna båthuset. När jag jobbade en lördag i mars gick larmet att det brann på Fliskär. När jag kommer dit ser det ut som om egna båthuset står i lågor. Att det var en bluff och ingick i mina kamraters 60 års uppvaktning av mig tog en stund att fatta. Hårt liv sjömanslivet.
Lasse Halvarsson, fotograf
  • Kul tur med knuttar. Det här var en kul text att skriva då fältet var så tacksamt fyllt av inspiration. Inramningen med motorcykelknuttar som kommer på besök i ett högborgerligt residens som Gävle slott i mitten av juli, är inbjudande att koka ihop något dråpligt på.
Fotograf  Jörgen Svendsen fångar glada knuttar som står på tur för att få famntag av Babsan.      Kulturkrock?
Inte alls, Furuviks egen femme fatale avslöjar att hon själv kört cross och gör en rolig och tänkvärd parallell mellan läderbögsmodet och motor­cyklistens. Ett sommarjobb som påminner om en mer grönskande tid.
Nils Palmeby, reporter Gävle
  • Med Säpo och KGB i hälarna. I somras kom en dom som gällde säkerhetspolisens Säpos arkiv. En man i Gävle ville veta vad Säpo skrivit om honom. Kammarätten gav Säpo rätt att inte låta mannen ta del av sin akt eftersom det kunde äventyra rikets säkerhet.
Jag bestämde mig för att ta kontakt med mannen i fråga och snart kom jag över en hisnande spionhistoria i bästa Carl Hamilton-stil.
Den nu pensionerade lantmätaren Lennart Bäckström utbildade i början av 90-talet sovjetiska tjänstmän och politiker i privat äganderätt, en för tiden mycket kontroversiell verksamhet. I en av våra söndagsintervjuer berättade han om hemliga möten med sovjetiska ministrar och om att ständigt ha KGB, Säpo och CIA i hälarna samtidigt.
Erik Jersenius, reporter Gävle
  • Kladdkakskalas. Jag har bakat mycket under premiäråret av Helenas Hembakta och vi här på redaktionen har mumsat i oss av det mesta. Mest populär var nog chokladorgien vi hade när vi provsmakade alla kladdkakorna. Och den vita kladd­kakan var populärast. Vill du ha recepten till alla dessa kladdkakor är det bara att gå in på www.gd.se och leta dig vidare till Helenas Hembakta. Där finns allt som jag har bakat under året.
Helena Björklund, redaktör
  • Det var kallt förra vintern, riktigt kallt, men hur långt kvicksilvret än kröp ner satt det ändå gatumusikanter och spelade dragspel på Stortorget i Gävle. Jag var säkert inte ensam om att undra över undrade vilka de var och bestämde mig för att intervjua två av dem, med hjälp av tolk.
De hette Gheorge och Edipsa Calin, och var romer från Rumänien. De hade kommit till Sverige tillsammans med son, sonhustru och barnbarn och planerade att stanna de tre månader de som EU-medborgare får stanna utan särskilt tillstånd.
– Vi har inget val, vi måste tjäna pengar, berättade Gheorge Calin.
På nätterna sov de i bilen, men det gick bra,  försäkrade de. De tyckte att Gävleborna var vänliga och att det gick ganska bra att tjäna ihop pengar.
– Männen är mest generösa, sa Edipsa.
Ingegerd Sörgard, reporter Gävle
  • Ansikte man minns. I Sandviken hände det bästa och det sämsta för konsten i år. När man inte trodde man kunde bli överraskad längre fotograferade Karin Lindholm, bördig från Sandviken och utbildad i London, sitt ansikte på Galleri Galaxen. Bakom titeln ”Knäppfinger” fanns en uppfriskande svit skulptur och natur man inte glömmer om man sett den!   Det sorgligaste var i juni, när en av de äldsta och finaste förberedande mode/textil/designutbildningarna i landet, som låg i Sandviken och förestods av Gun-Britt Edvardsson, lades ner bara så där.
Sanna Wikström, kulturreporter
  • Det mullrar i Hofors. Mullret av grävmaskiner brukar betyda investeringar, byggande och framåtskridande. I Hofors gör det inte alltid det. Nu mullrar det igen och åter är det bostadshus som måste rivas till följd av att befolkningen minskar i antal.
Gun Forsberg, 75, och Stig Forsberg, 85, tvingades flytta från Ställargatan – efter över 40 år. Det var sorgligt att behöva följa. Samtidigt var det hoppingivande att få träffa människor som vägrar låta det mörka ta över.
– Det är ju så där, man kan inte trivas jämt heller, sa Stig, med ett leende.
Jonas Harrysson, reporter Sandviken
  • Jag vill stå kvar. Fortsätta att uppslukas av de vitryggiga hackspettarna som svingar sig mellan asp- och björkstammarna, låter näbben trumma en stund, ropar och skuttar uppför grenarna. Överraskad av att alldeles vanliga, ovanliga, fåglar kan få tiden att stillna.
De sju ungfåglarna kommer från Nordens ark och Naturskyddsföreningen släppte ut dem en julidag i Färnebofjärdens nationalpark. Innan dess fanns bara tretton vitryggiga hackspettar i hela landet, trots att de släppt ut 84.
I oktober fanns  fyra hackspettar kvar i området, där det finns den gamla lövskog fåglarna behöver för att överleva.
Anna Bagge, reporter Gävle

Gamla hotell väcks till liv, två föräldrar förlorar sitt ofödda barn, en lärare mördas i Hofors. Det och mycket mer har hänt under 2011 - här är GD:s reportrars starkaste minnen.

Klicka på bilden här intill för att läsa om och se bilder från året som gick. Alla GD:s reportrar har fått välja sitt starkaste minne från året som gick.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons