Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Guidad tur i straffets historia

/
  • Foto: ANNAKARIN BJÖRNSTRÖM Håla. De som inte kunde betala sina böter fick sitta i fångkistan på vatten och bröd i mörker och kyla. Det var inte ovanligt att fångar dog i hålan.

GÄVLE
Mitt i centrala Gävle utspelade sig fasansfulla saker under flera hundra år. Inte heller nu är platsen speciellt trevlig och gästvänlig. Men ett fängelse ska nog inte vara trevligt, inte ens om det förvandlats till ett museum.

Annons
Fängelsemuseet har guidade turer i de gamla fängelsehålorna varje helg och många söker sig dit för att få veta ett stycke historia.
Redan innanför den bastanta dörren smyger en lätt klaustrofobisk känsla sig på besökarna.
Det är trångt, lågt i tak och dåligt med luft. Men betydligt värre var det för dem som satt häktade här en gång i tiden då fukten dröp om väggarna, iskylan gick genom märg och ben och maten var nästan obefintlig.

Häkte från 1972
Häktet förstördes vid en stadsbrand så det som finns i dag är det häkte som återuppbyggdes 1792. Då handlade det inte om fängelsestraff utan om kropps- och skamstraff. Först i mitten av 1800-talet blev fängelsestraff vanligt.
Katarina Kallings-Nilsson, en av museets eldsjälar och guider, berättar att i det trånga utrymmet kunde upp till tio fångar sitta i flera år innan de dömdes.
- Den dömde kunde ställas ut på Rådhustorget i halsjärn eller dömas till spöslitning eller ris. 40 spö för männen och 30 ris för kvinnorna.
Hon berättar vidare att det kvarter där förvaltningshuset finns i dag fått sitt namn efter ett annat straff, trähästen. Trähästen hade vass rygg och den som dömdes att sitta på hästen försågs med tunga vikter runt benen för att göra plågan än värre.

Dödsstraff vanligt
Dödsstraff var vanligt men troligen dog betydligt fler i häktet än under bilan.
- Ofta var det fattiga som satt här. De stal för att få kläder och mat, berättar Katarina Kallings-Nilsson och visar fångkistorna under häktesgolvet som troligen är från 1500-talet.
- 1810 satt en kvinna här i nio dagar innan hon dog.
Men tiderna förändrades och 1847 byggdes cellfängelset.
Cellfängelset har nyligen rustats och ska ge plats för Lättings men dit ska även fängelsemuseet flytta under våren och få betydligt större utrymme än i dag.
I samband med rustningen hittade byggjobbarna stycken av fängelsehistoria som någon gång i höst kommer att visas för första gången.
- De hittade smugglad korrespondens mellan fångarna i ventilationstrummorna. Den äldsta lappen är för 1913.

Helt isolerade
Fångarna satt helt isolerade på den tiden men meddelade sig med varandra genom att hissa små lappar på snören och med knappar som tyngd i botten mellan ventilerna. Ungefär 1 000 små lappar har bevarats.
De föremål som finns på fängelsemuseet ska placeras i tio celler i det gamla cellfängelset.
- Det blir både teman och några autentiska celler, berättar Katarina Kallings-Nilsson.
Någon gång i höst kommer allt vara klart och då kan besökarna även få ta del av den något modernare fängelsehistorien där haschpipor, knivar, sprutor och mobiltelefoner ingår.

MONIQA SWÄLAS
026-15 96 28
moniqa.swalas_gd.se
Annons
Annons
Annons