Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Han stammade själv som barn

+
Läs senare
/
  • Foto: LASSE HALVARSSON Hjälp mot stamning. Barns stamning måste tas på allvar, problemen växer inte alltid bort av sig själv, säger Lennart Larsson, logoped och expert på barnstamning.

GÄVLEHan stammade själv som barn. Nu hjälper han andra barn att bli av med sina stamningsproblem.

Lennart Larsson är en av Sveriges ledande experter på barnstamning. Från och med i höst kommer han att vara knuten till landstinget i Gävleborg och ta emot stammande förskolebarn från Gästrikland.

Det är viktigt att både barnen och deras föräldrar får stöd och hjälp tidigt, betonar han.

- Människor säger ibland till stammande barn att "det där växer bort". Men det är fel. Stamning försvinner inte alltid av sig själv, säger Lennart Larsson.

Svåra problem
Lennart Larsson, 54 år, bor i Falun och arbetar som logoped, dels på Falu lasarett, dels i egen regi. I många år har han helt ägnat sig åt stamningsterapi och har bland annat skrivit böcker och informationshäften i ämnet.
Att han specialiserat sig på just barnstamning har sin naturliga förklaring.

- Jag hade själv svåra stamningsproblem när jag var barn och stammar lite grann fortfarande. Det är en förklaring till det starka engagemang jag känner för stamningsproblem, säger han.

Under sin uppväxt i Göteborg fick Lennart Larsson inte mycket hjälp att komma till rätta med sin stamning. Den behandling som stod till buds på den tiden var inte särskilt effektiv. Inte heller i hemmet visste man hur man skulle förhålla sig till problemet.

- Min far, som också stammade, kunde inte se mig i ögonen när jag stammade. Min stamning skapade ångest och skuldkänslor hos honom, minns Lennart Larsson.

Detta med föräldrars oro är något Lennart Larsson tagit fasta på när han i dag ger råd om hur stamningsproblem ska angripas. Om föräldrarna är oroliga visar de det i kroppsspråket och överför därmed oron till barnet som spänner sig och kanske börjar stamma ännu mer, menar han.

- Det räcker med att föräldrarna är oroliga för att det ska vara motiverat med remiss till logoped, anser han.

Cirka fyra procent av alla barn och 0,7 procent av alla vuxna stammar. Stamning är tre-fyra gångar vanligare bland pojkar än bland flickor.
Stamning har delvis neurofysiologiska orsaker. Men även miljön har betydelse. Oro och olämpliga attityder hos föräldrar kan spä på problemen. Däremot "smittar" inte stamning. Barn kan inte härma sig till stamningsproblem.

Tänker fortare
Lennart Larsson betonar att förskolebarn kan staka sig när de pratar utan att för den skull stamma. Barnet tänker helt enkelt fortare än det hinner prata.

Det är när barnet kämpar med orden och hakar upp sig på ett enda ljud (till exempel "s-s-s-så här" istället för "så-så-så-här") som det kan vara fråga om stamning. Andra varningstecken är att barnet blir generat och undviker ord och/eller talsituationer.
Om man som förälder märker sådana tendenser eller är orolig för att barnet stammar bör man vända sig till barnavårdscentralen. Därifrån kan man sedan bli remitterad till logoped. Hos logopeden kan barnet få hjälp att bemästra sin stamning och föräldern få information och råd samt hjälp att bearbeta oro och eventuella skuldkänslor.

Växer inte bort
Ju tidigare barn och föräldrar får professionell hjälp desto större är möjligheten att stamningsproblemen kan försvinna. Man ska absolut inte låta sig lugnas av välmenande råd om att stamningen "växer bort". Sådana råd kommer inte bara från mor- och farföräldrar utan ibland även från vårdpersonal.

- Vi känner alla till någon vuxen som stammar. Därmed borde vi kunna inse att stamning inte alltid växer bort av sig själv, säger Lennart Larsson.

Det har funnits en tendens inom barnhälsovården att tona ned stamningsproblem och vilja se stamning hos barn som något "normalt". Men det är ett felaktigt synsätt, menar Lennart Larsson. En alltför avvaktande inställning kan göra att barnet kommer onödigt sent till logoped.

- Hellre en remiss för mycket än en för litet, säger han.

Lennart Larsson kommer från och med september månad att jobba en dag i veckan för landstinget i Gävleborg. Han kommer att finnas på Sandvikens sjukhus och där ta emot stammande förskolebarn från Gästrikland. På sikt är det tänkt att även barn från Hälsingland ska kunna få hjälp hos honom.

BJÖRN HANÉRUS


RåD TILL DIG SOM HAR ETT FÖRSKOLEBARN SOM STAMMAR:

1. Försök prata sakta.
Det kan vara svårt men är kanske det som hjälper ditt barn allra bäst. Vi pratar fortast när vi har bråttom, "livstempot" styr taltempot. Behöver du och din familj sänka "livstempot"?
2. Försök prata enkelt.
Se upp med ett alltför svårt och invecklat språk med långa, krångliga meningar och svåra ord.
3. Fråga så lite som möjligt.
Låt ditt barn mest få prata på eget initiativ. Prata själv! Om du vid middagsbordet berättar något från din dag är det troligt att ditt barn hakar på och berättar något från sin dag.
4. Försök vara tyst tillsammans med ditt barn.
Pröva en stunds lek varje dag på barnets villkor. Låt barnet bryta tystnaden!
5. Försök staka dig lite mer.
Gör då och då en liten omtagning av ett enstavigt ord i början av en mening. Till exempel: "När-när kommer pappa i dag?" Om du pratar mindre perfekt blir du mer en talmodell inom räckhåll.
6. Läs om stamning.
Lennart Larsson har bland annat skrivit "Stammar ditt barn?", "När ditt barn stammar" och översatt barnboken "Mikael stammar".
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons