Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Hårt jobb att jaga tarmcancer

GÄVLE- Titta, där har vi något!

Efter en lång transportsträcka upp genom tarmarna har Per Ekström hittat det han letar efter. På TV-skärmen kan man se en liten utväxt på tarmväggen.
- Vi lägger en slynga runt stjälken och bränner av den med elektrisk ström, förklarar Per Ekström.
Sökandet har gett resultat. En polyp har hittats och avlägsnats. Nu återstår bara att skicka i väg den för lab-analys.

Ingen höjdar
Patienten kan pusta ut. Att bli uppkörd i rumpan med en lång slang är ingen höjdare.
- Nej, men jag har varit med om det några gånger nu så jag vet hur det känns. Det brukar gå ganska bra, säger han.
Under de timmar GD får följa arbetet på länssjuk- husets endoskopienhet i Gävle hinner många tarmar och magsäckar passera revy. Tempot är högt. Läkare och sköterskor pendlar från det ena behandlingsrummet till det andra, från koloskopier till gastroskopier. Efter varje undersökning städas det snabbt undan och förbereds för nästa patient.

Jobbar hårt
- Vi jobbar hårt och ibland är det jättekämpigt. Men stämningen är det inget fel på, säger Eva Enebjörk, sjuksköterska.
Det är viktigt att hålla en lättsam samtalston och för-söka få patienterna att slappna av. Trots att oron för vad man ska hitta i tarmen givetvis finns där hos många patienter uppbådar de flesta ändå ett gott humör.
- Får man det här i svartvitt eller färg sedan? Jag hade tänkt skicka bilderna som julkort, skämtar en patient medan koloskopet förs upp genom stjärten och tarmväggarna börjar virvla förbi på TV-skärmarna.
Koloskopipatienterna förbereder sig redan ett par dagar före undersökningen genom att ta kraftiga laxermedel. Tarmen måste vara ren för att det ska gå att se något i den.
Själva undersökningen tar 15-60 minuter, beroende på vad som ska göras och om problem tillstöter. Patienten kan få smärtstillande och lugnande medel för att klara undersökningen bättre.

Individuellt
- Det är väldigt individuellt hur man upplever undersökningen, vissa tycker att det gör väldigt ont medan andra inte känner så mycket obehag, säger Per Ekström.
Patienten ligger på sidan på en brits medan det cirka 15 millimeter tjocka koloskopet, ett slags lång slang, förs in i ändtarmen. Slangen förs in manuellt men styrs via en manöverdosa som operatören sköter.

Fiberoptik
Slangen är försedd med fiberoptik och fungerar som kikare och kamera och är kopplad till två TV-monitorer. I spetsen på slangen finns två skarpa ljuskällor som gör att det går att lysa upp i tarmen och se innehållet.
För att kunna se något måste man också blåsa upp tarmen med luft. Även det sker med hjälp av koloskopet.
Med koloskopet kan man ta sig cirka en meter in i tarmsystemet.
Man når fram till blindtarmen och kan också gå in en liten bit i tunntarmen.
Vägen genom tarmen kan vara lite knagglig. På ställen där tarmen kröker sig krävs det god hantverksskicklighet för att ta sig förbi. Ibland får man gå tillbaka en bit och försöka igen.
Det är långtifrån alltid som man hittar något allvarligt vid undersökningarna. Patientens symptom kan ha andra förklaringar än polyper eller tumörer. Exempelvis är det vanligt att människor har tarmfickor. Det är långa rader av veck i tarmen som kan ställa till med bland annat avföringsproblem. Men dessa fickor är ofarliga och sällan något att åtgärda.

Träds runt
Om man stöter på en polyp tar man bort den. Polyper kan utvecklas till cancer och bör därför avlägsnas så tidigt som möjligt. Koloskopet är så konstruerat att det går att leda fram en tråd till spetsen. Tråden träds runt polypens stjälk. Därefter leds elektrisk ström genom tråden. På så sätt får man blodkärlen att koka och polypen att falla av.

Inflammation
Med hjälp av koloskopi kan man också ta reda på om en patient har en inflammation i tarmen. Det kan till exempel handla om sjukdomarna ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Ett prov tas i tarmen och utifrån det kan diagnos ställas.
Efter undersökningen får patienten vila ut i några timmar på sjukhuset innan det är dags för hemfärd.
- Får patienten bara ta igen sig en stund och fisa ur sig all luft brukar det kännas ganska bra efteråt, säger Per Ekström.
BJÖRNHANÉRUS
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons