Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon har köat för bostad sedan 1999

/
  • Arkivbild: LASSE HALVARSSON Vill flytta. - Det måste gå framåt - inte bakåt, säger Ann-Christine Linander, som väntat länge på en lämplig bostad.

GÄVLE
Ann-Christine Linander väntar fortfarande på en egen bostad.
Hon har Downs syndrom och fick sitt första beslut om att hon har rätt till en bostad med särskild service i november 1999.

Annons



Sedan GD skrev om hennes situation i november i fjol har inget hänt. Hon bor fortfarande tillsammans med sin mamma Anna-Greta.
- Vi har inte hört något från kommunen efter det, säger Anna-Greta Linander.

Personlig assistent
De har sökt personlig assistent hos försäkringskassan för att undersöka om egen lägenhet är ett alternativ, men fick nej.
- Det blev jag inte så förvånad över. Det ska vara ett större vårdbehov, säger Anna-Greta Linander.
Hon säger att de ändå ville söka för att få klart besked.
Dottern Ann-Christine ska fylla 45 i sommar och jobbar på ett kafé på dagarna. På fritiden spelar hon bland annat tamburin i orkestern Starflight.

Gruppboende
Ett drygt halvår efter att hon fått sitt bostadsbeslut fick hon erbjudande om ett gruppboende, men tackade nej eftersom ingen delade hennes intressen.
Sedan fick hon vänta till oktober 2002 innan hon fick ett nytt erbjudande, som hon inte heller kände passade henne.
Anna-Greta Linander tycker att det är viktigt att man får vara med och bestämma vilka man ska dela bostad med, så att man trivs och har liknande intressen.
Hon tycker att det går bra att de bor tillsammans, men säger att tankarna dagligen kommer om vad som ska hända om hon själv, som fyller 74 i sommar, skulle bli dålig.
- Det tynger mig mycket.
Hon vill gärna att de ska kunna delta tillsammans i flytten, inte att den ska behöva ske akut.
Hon har hört att en person på Omvårdnad ska se över kön.
- Vi får väl se vad det ger.

ANNA BAGGE
Annons
Annons
Annons