Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Hon jagar miljöbovar

+
Läs senare
/
  • Foto: LASSE HALVARSSON Avloppsrör. Ett nybyggt bräddningsavlopp som kan leda ut avloppsvatten rakt ut i Testeboån. Det här finns i Strömsbro, men det finns fler i Testeboån, säger Marie Strand, som nu kartlägger alla tänkbara föroreningskällor.

GÄVLE
Varför är bakteriehalterna höga i Testeboån nästan varje sommar?
Den frågan ska man nu försöka hitta svaret på.

Kartläggningen görs av Marie Strand, biolog med rötterna i Söderhamn. Hon nappade direkt när miljöinspektören Stefan Väänänen erbjöd sig att vara handledare för ett examensarbete om föroreningskällor i Testeboån, mellan Näringen och Smörnäs.
- Det är ett jättekul jobb. Bara att ha förmånen att vara ute så mycket som jag i den här fantastiska miljön. Första gången jag kom hit blev jag förälskad direkt, säger hon.
- Dessutom är Testeboån viktig. Delar av ån är naturreservat, det är Natura 2000-område, man håller på och planterar ut lax och öring här, och ån är fortfarande reservvattentäkt för Gävle.

Letar utsläpp
Förutom många timmar i arkivet, där hon letar bland gamla kartor och kommunala beslut, innebär examensarbetet att Marie Strand ska fotvandra utmed hela sträckan, på båda sidor av ån, och anteckna allt som kan tänkas göra att Testeboåns vatten förorenas.
Det är inte bara utsläpp av avloppsvatten hon letar efter.
- Det är lika viktigt att titta på andelen jordbruksmark. Om jordbruksmarken går ända ner till ån och man inte har lämnat en ordentlig kantzon kan mycket näringsämnen rinna ut i ån, säger Marie Strand.
- Diken, både från jordbruksmark och från skogsmark, är också viktigt att kartlägga.
Men framför allt är det utsläpp av avloppsvatten och gödsel som hon letar efter.
Misstankarna att det finns okända avlopp eller andra föroreningskällor i Testeboån har funnits länge.
De vattenprover som tas vid de fyra badplatserna i Testeboån varje sommar visar då och då på höga bakteriehalter i vattnet. Vid Smörnäs i Lundbosjön brukar vattnet vara rent. Nere vid Forsby och Strömsbro var vattnet förra året till och med "otjänligt" och kommunen avrådde från bad.
Förra året ledde miljöinspektören Stefan Väänänens efterforskningar till att han upptäckte att det läckte ut gödsel från Oslättfors Hönseri till ån, men hönseriet var knappast hela förklaringen till bakterierna i vattnet.

God överblick

Under de åtta veckor som Marie Strand hittills arbetat har hon tagit sig upp till Åbyggeby. Än kan hon inte peka ut några bovar.
- Men det verkar inte vara enskilda avlopp som är problemet. De flesta som bor utmed Testeboån är anslutna till det kommunala avloppsnätet, säger Marie Strand.
Kanske är det kommunalt avloppsvatten som kommer ut i ån? Vid det här laget börjar Marie Strand få en god överblick över alla kommunala rör som mynnar i ån, både dagvatten och bräddningspunkter från avloppsnätet.

Klar i augusti

En bräddningspunkt byggdes förra året och ligger i Strömsbro, intill Avabron. Den är det många privatpersoner som irriterat sig på.
- De tycker att det är konstigt att man gör ett bräddningsavlopp här, säger Marie Strand.
- Jag vet inte hur ofta det kan tänkas brädda här, men det är inte det enda bräddningsavloppet. Det finns minst sju till.
- Och dagvatten rinner det ut på många ställen. Det vattnet kan föra med sig vad som helst, olja till exempel, eller resterna när någon tvättat bilen.
I augusti ska Marie Strand vara klar med sitt arbete. Förhoppningsvis ska man då ha en tydligare bild av vilka föroreningskällor som finns.
- Jag hoppas att jag kan visa vad som är problemet, men något åtgärdsprogram ska jag inte göra. Det får komma senare, säger Marie Strand.

INGEGERD SÖRGARD
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons