Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

HvB-hem dålig lösning för unga

+
Läs senare

GÄVLE
Ungdomar som placeras på HvB-hem eller i familjehem har kvar sina problem när placeringen är över.
För två tredjedelar av ungdomarna krävs nya insatser av socialtjänsten.

Det visar en uppföljning av 54 ungdomar i Gävle som har gjorts av en grupp socialarbetare på uppdrag av ledningsgruppen på Socialtjänst Gävle.
Undersökningen omfattar ungdomar i 13-16-årsåldern som placerades i familjehem eller HvB-hem under åren 1995 till 1998. Resultatet är nedslående.
Bara för en tredjedel av ungdomarna hade de problem som från början orsakat att socialtjänsten ingrep löst sig när den första placeringen var över.
För majoriteten väntade nya placeringar på HvB-hem eller i familjehem, eller så kallade öppenvårdsinsatser.
I vissa fall följde upp till sex placeringar i olika behandlingshem innan ungdomarna fyllde 18 år.
Sämst klarade sig de som tvångsplacerades i HvB-hem.

Frivillig vård funkar bäst

De ungdomar som klarade sig bäst var de som fick frivillig vård i familjehem, och där problemet huvudsakligen låg i hemmiljön med till exempel missbrukande föräldrar.
Anledningen till att det oftast krävdes nya insatser efter att den första placeringen avslutats är troligen att HvB-hemmet eller familjehemsplaceringen inte uppfyllde ungdomarnas behov, konstateras i utredningen.
Men någon utvärdering av hur placeringarna har fungerat finns inte i ungdomarnas egna akter.
I två tredjedelar av de akter som utredarna granskat finns inga slutsatser om placeringen alls.
I de fall fall där det görs någon utvärdering kan den mer betecknas som en reflexion, konstaterar utredarna.

Något fler pojkar
Av de ungdomar som ingår i studien är något fler pojkar än flickor, och flickorna var något yngre än pojkarna när socialtjänsten ingrep. 63 procent av ungdomarna var svenska medborgare.
82 procent av ungdomarna levde i splittrade familjer, de flesta med en ensamstående mamma
De flesta av ungdomarna kom från familjer som inte tidigare varit kända av socialtjänsten, och nästan hälften av de ungdomar som placerades i HvB-hem eller familjehem hade haft kontakt med socialtjänsten mindre än ett år innan placeringen gjordes.

Stort ingrepp
Med tanke på att en placering är ett stort ingrepp i en människas liv är utredarna kritiska mot att placeringen i ett behandlingshem så ofta var den första insats som socialtjänsten gjorde:
- De sociala utredningarna visade på brister både i miljön och hos den unge som var så pass allvarliga att den unge inte kunde bo kvar i sin hemmiljö. Varför uppmärksammades inte dessa brister i ett tidigare skede? frågar utredarna.
- Var det bristen på öppenvårdsinsatser på hemmaplan som gjorde att 39 procent av ungdomarna över huvudtaget inte var aktuella för några insatser inom socialtjänsten innan de placerades externt?

Anmälaren kan påverka
En av de faktorer som tycks påverka hur det går för de ungdomar som placeras i HvB-hem eller familjehem är vem som anmäler dem till Socialtjänsten.
Kommer anmälan från en anhörig, leder det oftare till en placering i familjehem och chansen att placeringen fungerar bra ökar.
Utredarna för fram hypotesen att detta till en del kan bero på att familjerna i de här fallen blir delaktiga i socialtjänstens utredning.
Om ungdomarna däremot anmäls av polis eller skola placeras de oftast i HvB-hem.
I den här gruppen är det betydligt fler som fortsätter till nya HvB-hem när den första placeringen har avslutats.
Att den sistnämnda gruppen inte kom på rätt köl under placeringen berodde troligen på att de hade fler problem med kriminalitet och utagerande beteende från början, konstaterar utredarna, men man kan inte utesluta att en del av problemen har att göra med att familjerna i de här fallen inte blev lika delaktiga i socialtjänstens utredningar.

Ingegerd Sörgard
026-15 96 27
ingegerd.sorgard@gd.se
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons