Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

IT ger dementa större frihet

GÄVLE
Edvin Molin kommer gående i förbindelsegången mellan husen på Fleminggatan med elvakaffet i rullatorkorgen. Runt halsen har han en liten plastfyrkant, en sändare.

Annons
Sedan en och en halv vecka är dörrarna till två avdelningar öppna ut till gången på dagarna. De pensionärer som vill kan gå ut och sitta en stund i burspråket eller vandra iväg i korridoren, samtidigt som personalen via sändare och väggsensorer håller reda på om något händer.
- Vi försöker ha ett tryggt boende inom ramen för ökad integritet och rörelsefrihet, har Ola Polmé, sjuksköterska och eldsjälen bakom försöket med IT i demensvården, förklarat för en stund sedan.
När Edvin Molin fortsätter bort mot kaféet ser man fallarmet sitta som en mobiltelefon bak på bältet. Om han skulle ramla och inte kommer upp själv sätter larmet i gång och personalen inne på avdelningen kan på en display se var han har trillat.
- Upplevelsen ska vara att vara helt fri, säger Ola Polmé.

Intelligenta hus
Idén till att öppna upp tillvaron för demenssjuka fick han av pratet om intelligenta hus för några år sedan. Borde inte de tankarna kunna bli hjälpmedel i stället?
- Överallt bryter man mot att man inte får låsa in människor. Det står tanter och farbröder och rycker i dörren och känner sig inlåsta.
Ännu värre är att ha koden skriven ovanför kodlåset när man inte kan använda den tycker han.
- Det är en förolämpning mot en hel person.
Det är det här de vill komma ifrån på Fleminggatan utan att släppa på säkerheten. Två hus med sammanlagt 36 pensionärer provar tekniken. Det får inte de 24 hyresgästerna i ett tredje hus göra eftersom forskarna vill kunna jämföra. Högskolan i Gävle och Uppsala universitet undersöker hur anhöriga och personal upplever förändringen och hur de gamla mår.

En helt annan frihet
Undersköterskan Jenny Tille har jobbat med försöket sedan starten för två år sedan.
- De boende får en helt annan frihet när de slipper ha oss flåsande i nacken.
De har fått lära sig att lita på att tekniken fungerar.
Enda nackdelen Jenny Nokbin, praktikant från det individuella programmet, kan komma på är att fallarmet inte går att ha i fickan för då startar det om man sätter sig.
- Man har mer tid att vara med pensionärerna nu och det tycker jag är jättebra, säger hon och jämför med praon i åttan.
Jenny Tille säger att de med försöket skapat nya och bättre jobbrutiner. Planering ger mer tid åt de gamla. Försöket ska förbättra arbetsmiljön, inte vara ett sätt att dra ner på personal.

Sinnesstimulering
De arbetar med sinnesstimulering som hänger ihop med försökstanken. En arbetsgrupp tar hand om studiebesök, en funderar ut nya idéer till försöket och en till sinnesrummen.
Anhöriga har varit delaktiga hela tiden och Jenny Tille har inte hört några negativa reaktioner. De många studiebesökarna frågar om det inte upplevs kränkande, men det har ingen tyckt.
Ola Polmé betonar att larmen inte är personliga. Det syns inte vem som har trillat eller aktiverat promenadsensorn. Inte heller går det att följa pensionärerna när de är ute och går av hänsyn till deras integritet.
Han har 25 procent av sin arbetstid i försöket och säger att det inte kostar så mycket. Företagen drar nytta av de produkter som de utformar. Förhoppningen är att ta fram ett koncept som Omvårdnad kan sälja till andra kommuner.
I sommar ska försöket växa utanför dörrarna. Då ska den som vill kunna gå ut i trädgården eller parken på egen hand om allt går enligt planerna.
- Så långt jag har tänkt är att få personer att vistas ute när det är fint väder utan att det ska vara inhägnader eller murar. Då har jag nått mitt mål, säger Ola Polmé.





En larmmadrass tänder toalampan när man kliver ur sängen nattetid för att påminna om behovet och göra det lätt att hitta.
Larm om någon ramlar.
Sensorer i förbindelsegången visar om någon promenerar för långt.
Personlig mejladress till personalen för kontakt med anhöriga.
Planeras:
Sensorer i trädgården
Passiva webkameror vid entréerna. Aktiveras även vid inbrott.
Försök med målade ytor och pilar i golvet som ett hjälpmedel.
Annons
Annons
Annons