Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Kenneth struntade i symtomen

+
Läs senare
/
  • Foto: LASSE HALVARSSON Drabbad. Kenneth Eriksson har haft tre infarkter, men struntat i symtomen.

GÄVLE
Han hade redan haft två hjärtinfarkter och borde ha vetat bättre. Men när de välbekanta symtomen kom tog han dem ändå inte så allvarligt.

- Nej, jag satte mig i bilen och körde själv till hälsocentralen. När jag kom fram undrade de hur jag kunde vara så jävla dum!
Kenneth Eriksson, 60 år, känner mycket väl igen sig i det beteende som många hjärtinfarktpatienter visar upp. Han har tre infarkter bakom sig och inte vid någon av dem har han agerat förnuftigt.
- Jag kan inte förklara det riktigt. Men det är väl så med oss i den här åldern att vi inte vill ligga någon till last. Så länge man kan stå på benen ska man klara sig själv, säger han.

Sjukpensionär
Kenneth Eriksson lutar sig tillbaka i solstolen hemma på verandan i Långsand utanför Skutskär. Efter många intensiva år i byggbranschen - han var bland annat ordförande i Byggnads i Gästrikland i över tio år - är han i dag sjukpensionär.
Man skulle kunna tro att hjärtproblemen gjort honom till en stillsam och försiktig man. Men att bara ta det lugnt ligger inte för Kenneth Eriksson. Han har alltid haft massor av järn i elden och så tycks det fortsätta. Det senaste projektet är en egenhändigt byggd swimmingpool på tomten. Nu planerar han och hustrun Marianne för en resa till Vitryssland.

Rastlös av naturen
Kenneth trivs med att vara lite rastlös. Det är hans natur.
- Det är som om jag föddes en dag för sent och den dagen kommer jag aldrig i kapp.
Fram till för sex år sedan ingick inte hjärtinfarkt i Kenneth Erikssons begreppsvärld. Att den jäktade livsstilen i kombination med rökning kunde vara en grogrund för hjärtbesvär föresvävade honom knappast. När han en dag 1997 plötsligt fick ont i bröstet viftade han bara bort det.
- Jag hade hjälpt sonen med att skruva innertak och trodde att jag hade sträckt mig, minns han.
Han sökte aldrig vård utan det var först långt senare som det konstaterades att han haft en liten infarkt.
Nästa smäll blev värre. Han vaknade tidigt en söndagmorgon av kraftiga smärtor i bröstet. Han avvaktade i ett par timmar innan han kom sig för med att ringa sjukvårdsrådgivningen.
- Jag sade till dem att jag kunde ta bilen in till sjukhuset. Men de skickade en ambulans. Och tur var väl det. Jag var rätt illa däran och hamnade på hjärtintensiven.
Den senaste infarkten inträffade 1998. Den gången ringde han aldrig någon rådgivning utan tog saken helt i egna händer. Han "kände sig pigg" och for själv i väg i bil till hälsocentralen i Skutskär. Där blev de bestörta och kallade omedelbart på ambulans.
Kanske bottnar beteendet delvis i Kenneths inställning till egna krämpor. Han har haft svårt att acceptera att han är sjuk och spjärnade länge emot när hans läkare ville få honom att trappa ned.
- Vi som jobbat i byggbranschen är nog ganska lika i det här avseendet. Kan man jobba ska man jobba för fullt. Deltid finns liksom inte.
Efter två bypassoperationer och tre ballongvidgningar mår Kenneth Eriksson bra i dag. Han medicinerar och har lärt sig hålla igen när han får känningar av kärlkrampen. Han vet att nästa hjärtsmäll kan vara den sista.
- Men rädd är jag inte. Ska man gå omkring och vara rädd hela tiden är det ingen mening med att leva.

BJÖRN HANÉRUS
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons