Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kraftverk eller fiske i Viksjö?

/
  • Foto: GUN WIGHKraftverk eller inte? I höst ska Miljödomstolen besluta om Nilsson kraft får bygga kraftverk i de gamla dammarna i Viksjö bruk. Fiskeintressena vill helst att dammarna som har anor från 1600-talet rivs.

GÄVLEKulturhistoria, fiske eller kraftverk.

Annons
Det är många olika intressen som står mot varandra i lilla Viksjö, halvvägs mellan Bergby och Mörtebo.
I höst ska Miljödomstolen avgöra om Nilsson Kraft får bygga två nya kraftverk i de gamla hammardammarna i Viksjö bruk.
- Jag tror nog att jag får tillstånd till sist, men det kan ju sättas sådana villkor att det inte blir lönsamt, säger Per Nilsson själv.
Den lilla idyllen Viksjö ligger på det smala näset mellan Stordammsjön och Viksjön. År 1694 anlades där en järnbruk, som nyttjade kraften i Hamrångeån som förbinder de båda sjöarna. Bruket lades ner 1863, och numera finns det bara fyra åretrunthus och några sommarstugor i Viksjö.

Anmäldes för brott
Men de två hammardammarna finns kvar. Just nu forsar ovanligt mycket vatten förbi dammluckorna. Det vattnet vill Per Nilsson utnyttja för att driva två kraftverk som tillsammans ska ge 600 MWh el per år.
Per Nilsson äger redan många kraftverk, bland annat i Bergby och Strömsbro. Förra året byggde han ett nytt minikraftverk under Kvarnbron i centrala Gävle.
När Per Nilsson köpt fastigheten och fallrättigheten i Viksjö av Stora 1999 satte han omgående i gång med att sätta anläggningen i stånd. Det visade sig vara förhastat, han anmäldes för miljöbrott, och blev i stället tvungen att söka lagligförklaring, alternativt nytt tillstånd, hos miljödomstolen för att installera sina kraftverk.
Efter flera års skriftväxlingar ska målet troligen komma upp i höst.
Åsikterna bland dem som yttrat sig går isär.
Framför allt är det fiskeintresset som talar emot en utbyggnad.
- Vi ser helst att Per Nilsson inte får bygga kraftverk där, för det skulle omöjliggöra en restaurering av hela Hamrångeån i framtiden. I andra hand kräver vi ordentliga fisketrappor förbi kraftverken, säger Andreas Broman, biolog på Kultur & fritid, som det senaste året arbetat med Gävles nya fiskeplan.
- Det är framför allt för att insjööringen i Viksjön ska kunna vandra upp till Stordammsjön och Gopån som det behövs fisketrappor, säger han.
Per Nilsson anser däremot att det är onödigt med fisketrappor i Viksjö så länge Vifors kraftstation nedströms fungerar som ett effektivt vandringshinder för havsöringen.
Länsmuseet och länsstyrelsens kulturmiljöenhet tycker att det är en bra idé att bygga kraftverk i Viksjö.
- Om dammarna inte används kommer de att rasa efter hand. Då förstörs de lämningar som finns kvar av Viksjö bruk. Bygger man kraftverk kommer dammarna däremot att underhållas, och det tycker vi vore bra, säger Margaretha Sundberg, antikvarie på länsstyrelsen.
Viksjöborna har inte haft särskilt många invändningar mot kraftverken.
- Bara de inte bullrar har jag ingenting emot det, säger Inger Lindblom Carlsson, som bor närmast dammarna.
Stugföreningen vid Stordammsjön vill att sjön ska regleras, men det vänder sig Per Nilsson bestämt emot:
- Det finns ingen damm där i dag och jag vill inte bygga någon, säger han.
- Det är en helt annan fråga och har inte med kraftverken att göra.

Sörjer inte
Enligt Per Nilsson kommer investeringen i två småkraftverk i Viksjö att kosta 700 000 kronor, plus 80 000 kronor för fisketrappor. Kraftverken kommer att ge en nettointäkt på 30 000 kronor per år.
I sin ursprungliga ansökan ville Per Nilsson också visa sina kulturhistoriska ambitioner genom anlägga två vattenhjul i den övre intagsrännan vid övre kraftverket så att de kunde driva en hammare och en blåsbälg inne i den gamla trösklogen.
Men den delen av ansökan har han nu dragit tillbaka, eftersom både grannar och byggnads- och miljönämnden krävt att man skulle fastställa bullervillkor för smedjan.
Den kulturhistoriska insatsen att bygga upp en smideshammare i Viksjö skulle ha kostat 61 000 kronor. Nu spar han den kostnaden.
- Jag sörjer inte så väldigt mycket. Fast jag har varit intresserad av smide sedan jag var ung och arbetade som smed några år i ungdomen, så det hade varit roligt om det blivit en smedja, säger han.
INGEGERD SÖRGARD
Annons
Annons