Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Kulturhistoriska miljöer dåligt skyddade

+
Läs senare
/
  • Foto: LEIF JÄDERBERG Skyddat. I Forsbacka har Gävle kommun gjort en bevarandeplan, men generellt har kommuner svårt att skydda de kulturhistoriska miljöerna, tycker Lena Boox, som för riksantikvarieämbetets vägnar undersöker hur Gävle hanterat frågan.

GÄVLEKlarar kommunerna att skydda den kulturhistoriskt mest intressanta bebyggelsen?Det har antikvarien Lena Boox, Forsbacka, fått riksantikvarieämbetets uppdrag att undersöka.

Gävle är en av kommunerna som ingår i undersökningen.
- Alla kommuner tycks ha svårt att mäkta med att skydda det man vill, men man möter olika sorters svårigheter i olika kommuner, säger Lena Boox.

Nationella miljömål
Bakgrunden till hennes uppdrag är det nationella miljömål om "God bebyggd miljö" som riksdagen beslutade om 1999. Ett av delmålen är att till år 2010 ska all bebyggelse vara inventerad och 25 procent av den kulturhistoriskt intressanta ska vara skyddad.
För att se om detta är möjligt med nuvarande lagstiftning och resurser undersöker Lena Boox tillsammans med Anna Lindberg hur några utvalda kommuner har hanterat bevarandefrågorna hittills.
I Gävle visar tre exempel de senaste åren hur dåligt skyddet är i praktiken.
Mattons garveri, Porslinfabriken och Klintbergska gården i Gävle har haft högt kulturhistoriskt värde, men ändå har kommunen beviljat rivningstillstånd.
- Hela lagstiftningen bygger på att man ska skydda byggnaderna i planarbetet, men så har man aldrig gjort. När en ägare då kommer och begär rivningslov kan man visserligen besluta om anstånd, för att hinna göra en ny detaljplan. Men i praktiken kan man inte arbeta på det viset, säger Lena Boox.
- För fastighetsägarna är det ju också viktigt att i förväg veta vad som gäller.
En förklaring till att skyddet aldrig skrivits in i några detaljplaner är att kommunernas planarbete numera är avgiftsfinansierat. Bara 25 procent av arbetet betalas med skattepengar.
- Det är de där 25 procenten som ska räcka till att skydda alla allmänna intressen. 75 procent av planarbetet är sådant där det finns en beställare som betalar, säger hon.
Även om rivningsloven i Gävle blivit mycket diskuterade, är det en västanfläkt jämfört med diskussionerna i Uppsala, där skyddet av kulturhistoriska miljöer är en mycket het fråga, säger Lena Boox.
- Uppsala är ju i en helt annan situation än Gävle. Där finns ett så väldigt hårt befolkningstryck, och hela staden är redan bebyggd. I Uppsala finns inget Alderholmen, säger hon.

God bebyggd miljö
Avsikten med den undersökning Lena Boox nu gör är att riksantikvarieämbetet ska kunna utveckla metoder för hur arbetet med god bebyggd miljö ska bedrivas i fortsättning.
Den utredning som Lena Boox arbetar med just nu ska vara avslutad vid nyår, men riksantikvarieämbetet kommer att söka pengar för att utredningen ska kunna förlängas.

INGEGERD SÖRGARD
026-15 96 27
ingegerd.sorgard@gd.se
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons