Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lång väntan på sanering

/
  • Foto:GUNWIGH Ingen är ansvarig. En del av Margareta Stenströms villatomt i Bomhus visade sig vara svårt förorenad av PCB. I flera år har hon väntat på besked om hon får hjälp med att sanera marken.

GÄVLE
I sju år har Margareta Stenström hoppats få hjälp med att sanera den PCB-förorenade marken på sin tomt i Bomhus.

Annons
Att länsstyrelsen anser att hennes tomt är ett av de högst prioriterade saneringsområdena i länet har inte hjälpt.
- Det är en utdragen pina det här, suckar Margareta Stenström som har bollats mellan tjänstemännen på kommunen och länsstyrelsen i flera år nu.
Först när GD börjar nysta i frågan visar det sig att det finns hopp om att Gävle kommun till slut ska hjälpa till med saneringen.
- Jag ska ta upp frågan till mark-, miljö och planberedningen, lovar Bo Bäckström, mark- och bostadschef på kommunen.
- Personligen tycker jag att om vi kan hjälpa till att sanera ett PCB-förorenat område och få 90 procent i bidrag som vi troligen kan få i det här fallet, så bör vi göra det. Det kan ju bli ja eller nej på en sådan begäran, men det blir i alla fall ett klart besked, säger han.

Hade skrotfirma

För Margareta Stenström började mardrömmen 1995 när hon köpte en villa i Bomhus. I anslutning till villan hade den tidigare ägaren haft en liten skrotfirma.
- Jag frågade om han haft någon miljöfarlig verksamhet där, men det försäkrade han att han inte hade. Jag skulle kunna ha både hästar och potatis där, det försäkrade han, säger Margareta Stenström.

Tagit prover
1996 dog den tidigare ägaren och Margareta Stenströms försök att få dödsboet att städa upp efter skrotfirman misslyckades. Eftersom hon misstänkte att allt inte stod rätt till bad hon miljökontoret att ta prov på marken.
Resultatet var skrämmande: PCB-halten i marken visade sig vara 550 000 gånger högre än riktvärdet.
Att sanera marken skulle kosta nära en miljon kronor, och vem skulle betala det?
Margareta Stenström har en tjock bunt med handlingar och anteckningar från den kamp hon fört sedan dess. Hon har anlitat advokat, hon har kontaktat kommunens tjänstemän och länsstyrelsen, men något klart besked har hon inte fått, mer än ett: hon är inte skyldig att betala själv.
År 2000 sökte kommunen bidrag hos Naturvårdsverket för att göra en ordentlig markundersökning. Undersökningen genomfördes 2002 och bekräftade att marken är svårt förorenad.
Den kostnadsberäkning som Skandiakonsult gjorde visar att saneringen skulle kosta 826 000 kronor.
Men då uppstod nästa problem. Finns det ingen ansvarig för den förorenade marken kan kommunen visserligen söka bidrag hos Naturvårdsverket även för saneringen. Men villkoret är att kommunen ställer upp som huvudman och tar på sig tio procent av kostnaden.
Det beslutet har ingen vågat ta.
Trots att markundersökningen blev klar för ett halvår sedan har kommunen fortfarande inte skickat in något bidragsansökan.

Får inga besked
Margareta Stenström hade inte ens fått ta del av undersökningsresultatet förrän hon själv sökte upp tjänstemännen förra veckan, och inte heller då fick hon något besked om hur kommunen ska göra.
- Jag hade tänkt ha hästar här, säger hon när hon tittar på tomten där ett 30-tal pinnar markererar var markproverna togs förra året.
- Men åren bara går. Jag har trott så många gånger att det ska komma en lösning, men jag vet fortfarande ingenting, säger hon.
INGEGERD SÖRGARD
026-15 96 27
ingegerd.sorgard@gd.se
Annons
Annons
Annons