Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Medicinen ger patienten mer tid

GÄVLE
På Sörbygården, demensenheten på Södertull, får patienterna med Alzheimer sedan flera år tillbaka bromsmediciner. Där har man goda erfarenheter av deras effekt säger läkaren Börje Lind.

Annons
- Man kan kanske bo hemma drygt ett år längre.
Sedan några år tillbaka finns tre mediciner som ska tas i början av sjukdomen, Aricept, Reminyl och Exelon.
I maj förra året kom Ebixa, som enligt instruktionerna ska tas i senare stadier.
Demensenheten har använt alla sedan de kom.
Börje Lind förklarar att de egentligen inte bromsar sjukdomen, men dämpar eller tar bort symptomen och på så vis skjuter fram förloppet.
- Själva minnet blir inte så mycket bättre.
Anhöriga tycker däremot att initiativförmågan blivit bättre, hallucinationer kan försvinna och en kvinna som hade svårt att hitta orden och därför drog sig undan var glad att kunna utrycka sig bättre och börja umgås igen.
Börje Lind och de andra på Sörbygården försöker nu informera allmänläkarna på hälsocentralerna. Det är de som först träffar patienterna med sjuklig glömska och den vanligaste frågan på remisserna är om medicin skulle hjälpa.
Demensenheten utreder vad glömskan beror på genom bland annat röntgen och blodflödesmätningar i hjärnan.
I sex av tio fall orsakas demensen av Alzheimer och cirka 30 procent beror på cirkulationsstörningar i hjärnan. Medicinerna används i huvudsak vid Alzheimer.

Mindre minnesträning
Minnesträning används mycket lite numera, även om viss specifik träning skulle kunna utvecklas för att få bättre effekt.
- När medicinerna finns är det mer intressant att hålla på med dem, säger Börje Lind.
Han tror medicinerna kommer att bli bättre liksom diagnosmetoderna.
- Inom tio år har vi nog effektiva bromsmetoder, säger han och tror att medicin då kanske kan ta bort alla symptom.
Demensenheten samarbetar med kommunens omvårdnadsförvaltning. På Sörbygården finns en gemensam dagvård och det pågår samarbetsprojekt med bland annat utbildning av hemtjänstpersonal och nya riktlinjer för hjälpen.
När medicin i allt större utsträckning kan komma att lindra symptomen minskar behovet av hjälp.
Kan man förskjuta sjukdomsutbrottet i fem år halveras behovet av demensvård. Men för den som blivit så sjuk att man behöver bo på ett äldreboende är personalen viktigare än pillren.
- Fasta rutiner och bemötandet från personalen är viktigare än mediciner, säger Börje Lind.
Alzheimersymptomen beskrivs ofta som smygande. Att tappa namn och glömma telefonnummer gör alla ibland. Men att det episodiska minnet sviktar, det vill säga att man inte kommer i håg vad man har gjort i går eller för några dagar sedan, är ett varningstecken säger Börje Lind.
- Med normalt åldrande tappar man inte så mycket minne att man har svårt att klara sig.
ANNA BAGGE
026-15 96 47
anna.bagge_gd.se
Annons
Annons
Annons