Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mindre kött och matsvinn gör miljön gott – så ska familjen Bonnevier byta vanor

/
  • Benjamin, Filip och Jakob Bonnevier provsmakar vegetarisk lasagne, som får blandat betyg.
  • Filip, Ursa, David och Max Bonnevier pratar miljövänlig mat med Lisa Rydbäck och Ann-Charlotte Berglin.
  • Lasagnen kan man göra med sojaförs i stället för köttfärs.

Mer grönsaker och mindre kött är bra för miljön, men hur byter man matvanor?
Att få ihop mat och miljö på bästa sätt kan vara en svårlöst ekvation.
Lisa Rydbäck, kock på förskola, ger några av sina bästa tips.

Annons

Det är inte lätt att veta hur man ska äta miljösmartast alla gånger, men helt säkert är att det är bra för miljön och klimatet att dra ner på kött, framför allt nötkött, och att slänga mindre mat.

GD ska under några träffar prata om hur man lever miljösmartare med familjen Bonnevier.

LÄS MER: Familjen som vill ge miljön en chans

ANNA GULLBERG: Bli en bättre planetskötare i GD:s serie #Miljösmart

Ursa och David Bonnevier vill börja äta mindre kött och gärna helt vegetariskt någon dag i veckan. Tidigare försök har runnit i ut i sanden. Barn är inte alltid med på noterna när det gäller nya rätter och grönsaker.

– Vi har provat en vegetarisk dag. Vi gjorde pastasås med linser men det gillade inte killarna och då kom det av sig lite, berättar Ursa Bonnevier.

Den veckovis hemlevererade matkassens vegetariska måltider är också det som går hem sämst.

Använd stavmixer tipsar Lisa Rydbäck. Hon är kock på en förskola och förutom att vara expert på mat för barn har hon ett stort intresse för miljövänlig mat. Hennes erfarenhet är att barn lättare äter när grönsakerna är mixade.

Vegetariska alternativ av välkända rätter, som pasta med sås eller lasagne, brukar vara bäst att börja med säger Lisa Rydbäck. Gillar barnen pastasallad, blanda i någon mer rotsak också nästa gång. Använd samma kryddning som till köttalternativen är ett annat tips.

LÄS MER: Kockens bästa vegetariska recept – och tips för att minska matsvinnet

Använder man linser föreslår hon röda, som kokar sönder. Sojafärs brukar också uppskattas. Dessa liksom övriga varor väljer Lisa Rydbäck i ekologisk version när det går. Det bidrar till ett annat miljömål än klimatet, en giftfri miljö.

Sojaodling är enligt livsmedelsverket många gånger dåligt för miljön, bland annat på grund av att regnskog får ge plats åt den och att den kräver allt mer bekämpningsmedel. Det mesta används som djurfoder och en mindre del blir direkt mat för människor. Sojabönor står också för en liten del av vad vi äter.

Ett annat tips för att äta mindre kött är att dryga ut med annat i stället, till exempel korngryn eller mixade kidneybönor i köttfärssåsen.

David Bonnevier undrar vad hon tycker om köttersättningen quorn, gjort av ett svampprotein. Det använder hon inte ofta berättar Lisa Rydbäck.

– Tillverkaren hade svårt att släppa in reportrar för något år sedan.

Enligt livsmedelsverket ligger quorn mellan gris och kyckling när det gäller koldioxidutsläpp (se faktaruta), men sett till utsläpp per gram rent protein är det bättre än kött.

Att använda hela djuret är också ett sätt att ta hänsyn till miljön funderar David Bonnevier.

Kompostpåsen fylls långsamt hos Bonneviers, men för den som ofta får slänga grönsaker kan man i stället använda dem i soppor, pastasåser och grytor säger Lisa Rydbäck.

Att handla frukt och grönsaker efter säsong minskar klimatpåverkan eftersom de i större utsträckning kan odlas på friland, utan växthus. Livsmedelsverket rekommenderar lagringsdugliga, som lök och kålväxter. Lisa Rydbäck använder mycket rotsaker.

– Måste man äta gurka den här årstiden? Då får man längta efter gurka, säger Lisa Rydbäck.

Ursa Bonnevier tycker att det underlättar att deras mataffär satt upp ett hjul med information om vad som har säsong just nu.

– Som konsument är det här jättesvårt att veta, säger hon.

Det är inte lätt med mat och miljö, många faktorer inverkar. Hur växthuset värms upp, om transporten skett med flyg eller tåg och om den krävt kylförvaring är tre exempel. När det gäller växthusgaser kommer de från odling, transport och gödsel samt produktion av hel- och halvfabrikat och förpackningar.

Generellt är frilandsodlade frukter och grönsaker med lång hållbarhet bra för klimatet. Växthusodling kräver å andra sidan oftast mindre besprutning. Frukt besprutas i allmänhet mer än grönsaker och bland frukterna besprutas bananer, citrusfrukter och vindruvor mest.

I Sverige värms de flesta växthus för tomater numera fossilfritt. Svaret på den klassiska frågan om en växthusodlad tomat från Sverige eller en frilandsodlad från Spanien är bäst är numera att de orsakar lika mycket klimatpåverkan.

En annan sak som är svår att ta ställning till är alla matlarm och dietråd i medierna tycker David Bonnevier.

– Till slut blir man tokig, säger Lisa Rydbäck, som arbetar efter devisen en allsidig kost.

Ett av de senaste larmen handlar om arsenik i ris, men av miljöskäl har hon redan sedan länge ersatt det med till exempel matvete och potatis. Enligt livsmedelsverket innebär ris mer växthusgaser än potatis och spannmål.

Lisa Rydbäck har tagit med sig hemkokt ketchup och en lasagne med sojafärs för provsmakning. Ketchupen faller Filip i smaken, liksom lasagnen. Hans favoriträtt är också vegetarisk.

– Pannkakor och våfflor.

Också Jakob gillar lasagnen och han är den av killarna som är mest förtjust i grönsaker.

Benjamin är mer tveksam.

– Det smakar inte som vanlig lasagne.

Kan de då tänka sig att äta mer vegetariskt?

– Ja, svarar både Jakob och Benjamin.

Annons
Annons