Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya bud om Klintbergska

/
  • Arkivbild:GUN WIGH Helomvändning. Det nya beslutet i byggnads- och miljönämnden innebär att kommunen, inte Anders Högberg själv, ska göra ett detaljplaneförslag.

GÄVLE
Nu har byggnads- och miljönämnden i Gävle gjort en helomvändning igen när det gäller vad som ska hända med Klintbergska gården.

Annons
Den nyvalda nämnden rev på sitt första sammanträde upp hela det beslut som den gamla nämnden tog i höstas.
I höstas sa nämnden att högst två hus fick byggas på tomten. Nu är frågan öppen igen.
- Vi försöker få till ett förhandlingsläge, så att vi i slutändan ska få en vacker byggnad på tomten, säger nämndens ordförande Lena Lundgren, s.
- Det är klart att det kommer att gå lättare att komma överens nu, när man har ett vettigt beslut i botten, kommenterar Anders Högberg, som företräder det kommanditbolag som äger fastigheten. Han tolkar nämndens nya beslut som om man är tillbaka vid sommarens idé om att kunna bygga sex hus på tomten.

Ändrade sig
Det beslut som nu rivits upp, innebar att Anders Högberg själv skulle låta göra en detaljplan. Detaljplanen skulle medge att en ersättningsbyggnad för det rivna huset och ytterligare en byggnad fick byggas på tomten. Dessutom bestämde nämnden att uthuslängan skulle bevaras.
Men Anders Högberg har vägrat att göra en detaljplan med bara två hus, eftersom han ansåg att han hade ett löfte från Bygg- och miljö sedan tidigare om att han skulle få en mycket större byggrätt på tomten. Samtidigt satte han ytterligare press på kommunen genom att ansöka om att få riva den uthuslänga som fortfarande står kvar i gränsen mot en av granntomterna.
Inför hotet att tomten i en av Gävles kulturhistoriskt intressantaste miljöer skulle förbli en rivningstomt ändrade sig kommunen.

Längan ska bevaras
Det nya beslutet i byggnads- och miljönämnden innebär att kommunen, inte Anders Högberg själv, ska göra ett detaljplaneförslag. Vad planen ska innebära står inte i beslutet. Den enda inskränkningen är att "en viktig förutsättning för planarbetet är att fastigheten ingår i riksintresset för kulturminnesvården och i bevarandeområde enligt beslut av kommunfullmäktige".
Enligt Jörgen Blomkvist, s, vice ordförande i nämnden, innebär den formuleringen att uthuslängan ska bevaras.
- Nämndens uppfattning är att uthuset ska bevaras. Men vi vill ha en dialog med ägaren, säger han.
Anders Högbergs tolkning är en annan. Han har visserligen dragit tillbaka sin begäran om rivningslov för uthuset, men han tycker fortfarande att det ska rivas.
- Jag tycker det är farligt att använda ord som "riksintresset för kulturminnesvården", för ingen vet vad det är. Jag kan inte se något speciellt i det där uthuset som gör att det måste bevaras. Men visst, man kan bevara det, men då måste jag få bygglov för att bygga ut det eller bygga till det, så att det blir ekonomi i det, säger han.
Anders Högberg har varit en flitig besökare på bygg- och miljökontoret den senaste tiden. Han har visat upp många skisser på vad man skulle kunna bygga på tomten, alltifrån äldreboende med 54 lägenheter, till trevånings bostadshus eller radhus.

"Flytta husen lite"
Något löfte om vad den nya detaljplanen ska innebära säger sig Anders Högberg inte ha fått under sina möten med tjänstemännen på Bygg- & miljö. Men han har ändå en klar uppfattning om vad han vill ha tomten till:
- Man måste bygga något som det finns ekonomi i. Det som det finns mest efterfrågan på i dag är parhus och radhus. Moderna människor vill bo i radhus eller parhus med en liten uteplats och en gemensamhetsanläggning, säger han.
Den beskrivningen liknar mycket den skiss som fanns med i handlingarna när byggnads- och miljönämnden gav rivningslovet i somras, men som Länsmuseet genast protesterade mot.
- Det är många som tycker den skissen var bra. Man skulle bara flytta husen lite så blev den riktigt bra, säger Anders Högberg.

INGEGERD SÖRGARD
Annons
Annons
Annons