Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oviss framtid för cirkusskolan

GÄVLE
Cirkusprogrammet kan gå en oviss framtid till mötes. Den parlamentariska gymnasiekommittén vill nämligen begränsa antalet riksrekryterande utbildningar.

Annons
Kommittén anser att alla tidigare beslut om riksintag bör upphöra.
Om förslaget går igenom innebär det sannolikt att riksrekryteringen till cirkusutbildningen kommer att omprövas.
Men Jan-Erik Liljergren, chef för utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, är inte orolig:
- Jag tror att cirkusutbildningen står sig bra. Den är så pass unik och speciell. Den finns ju bara hos oss och i Stockholm, menar han.

Kommer att försvinna
Förslaget innebär ändå att några av det drygt 100-tal utbildningar i landet som fått ställning som riksrekryterande, kommer att försvinna.
De bör bli avsevärt färre, skriver gymnasiekommittén i sitt betänkande som lämnades till utbildningsminister Thomas Östros i början av januari.
Det som talar till cirkusutbildningens fördel är att riksrekryteringen enligt förslaget ska begränsas till utbildningar som har ett nationellt intresse eller behov. Utbildningen i Gävle, som startade 1988, var den första i landet att ha cirkus på schemat - som en av två i landet bör den ligga bra till även i framtiden.

Problem att rekrytera?
Om rätten till riksrekrytering däremot skulle försvinna kan det bli problem för kommunen att rekrytera elever från hela landet.
Elevens hemkommun är nämligen skyldig att betala för den elev som kommit in på en riksrekryterande utbildning.
- Visserligen går det att lösa ändå genom samverkansavtal men det är en mycket mer komplicerad affär, säger Jan-Erik Liljergren.
I dag är cirkusutbildningen med ett intag på 16 elever per år, Gävles enda riksrekryterande utbildning.
När Vasaskolans estetiska program startade musikgrenen med inriktningen jazz så var även den riksrekryterande.
1997 ändrades reglerna och riksintaget på jazzutbildningen försvann. Två år senare gjorde kommunen ett nytt försök med att få tillbaka riksrekryteringen men fick nobben.
Nu föreslår gymnasiekommittén att besluten om riksrekrytering bör kunna omprövas och bör därför gälla under femårsperioder.
Men Jan-Erik Liljergren är inte orolig för att det skulle påverka kontinuiteten i utbildningen.
- Spontant tycker jag att det låter rimligt. Behoven och verkligheten förändras ju, säger han.
MARIA BRANDER
Annons
Annons
Annons