Annons

Polisens krisförhandlare försöker bryta dödläget

/

I vanliga fall kallas de in när självmordsbenägna människor tänker hoppa från en bro. Nu pratar polisens krisförhandlare med de hungerstrejkande flyktingarna. – Vi är oroliga för deras tillstånd, säger Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket.

I förrgår bad Migrationsverket om hjälp från Rikspolisstyrelsen. Redan i går var de specialutbildade poliserna på plats i Gävle och förde samtal med de hungerstrejkande flyktingarna, enligt Mikael Ribbenvik.

– Det har aldrig hänt förut att vi tar hjälp av den specialkompetensen. De är vana att prata med människor i extremt utsatta positioner, exempelvis personer som tänker hoppa från en bro.

De afghanska flyktingarna i Gävle, Boden och Holmsund befinner sig också i en farlig situation, menar han. Syftet med samtalen är helt enkelt att få dem att avbryta hungerstrejken.

– Det går inte att strejka sig till ett uppehållstillstånd. Vi är en myndighet som måste följa lagen, varken vi eller Skatteverket kan ändra våra beslut för att någon protesterar, det är viktigt för alla att förstå, säger Mikael Ribbenvik.

På flera håll i Afghanistan är läget så oroligt att Sverige inte utvisar flyktingar dit. Men huvudstaden Kabul är ett undantag, menar Mikael Ribbenvik.

– Där har det varit lugnt ganska länge och det finns exempel på svenska afghaner som åker tillbaks dit på semester. Vår bedömning har bekräftats av Europadomstolen, säger han.

Men bedömningen kan snabbt förändras om någonting händer i Kabul.

– Om det blir krig där får alla generellt uppehållstillstånd, precis som det är för flyktingar från Syrien just nu.

Enligt Migrationsverket är fyra av de hungerstrejkande flyktingarna i Gävle minderåriga. Men enligt Mikael Ribbenvik behöver åldern inte vara en knäckfråga.

– Att det skulle vara förbjudet att utvisa barn enligt barnkonventionen är ett missförstånd. Inom Europa går det bra, däremot måste man få kontakt med föräldrarna innan en utvisning till exempelvis Kabul kan verkställas.

I går lämnades ett protestbrev med 3 000 underskrifter in till Migrationsverket i Gävle. Enligt Rafi Zargarzadeh, som är vän med de hungerstrejkande flyktingarna, har responsen uteblivit.

– Det har inte hänt någonting, ingen har varit här och pratat med oss, säger han.

Mikael Ribbenvik hävdar motsatsen.

– Vi har haft kontinuerliga samtal och dygnet runt-bemanning ända sedan hungerstrejken började. De får använda våra toaletter och vi har bidragit med kuddar, filtar och vatten. Att vi stänger in oss och inte vill prata är en myt, säger han.

Hur ska dödläget brytas?

– Den frågan kretsar i allas huvuden just nu. De strejkande har svaret.

Vad hoppas du på?

– Att strejken upphör så fort som möjligt. Det är farligt, speciellt för ungdomar, inre organ kan komma till skada. Men det finns tvångsvård i Sverige, man kan inte bara titta på och se en människa dö.

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons