Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så handlar du kläder och elektronik med tanke på miljön

/
  • Efter samtalet med Ola Norrman Eriksson har David och Ursa Bonnevier beslutat att skippa julklapparna sins emellan. Sonen Max får paket även i år.

Julhandeln är i gång. Vad vi handlar spelar roll för vårt klot.
Kläder är en miljöbov, men det finns sätt att få julklappströjan planetvänligare.

Annons

Biffen, bilen, bostaden - och bomull. Till de tre stora miljöpåverkande konsumtionsfrågorna skulle man kunna lägga till en fjärde.

Det säger Ola Norrman Eriksson, docent i miljöteknik på högskolan i Gävle.

– Vid tillverkningen av bomull behövs otroliga mängder vatten och väldigt mycket kemikalier.

Till det kommer transporter.

Naturligt brukar vara bäst, men för kläder gäller det omvända säger Ola Norrman Eriksson och rekommenderar återvunnen polyester. Bland naturfibrerna är till exempel hampa, mjölkfiber och lyocell, av cellulosa, bättre än bomull säger han. Den lilla andelen ekologisk bomull som finns är odlad utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Det forskas dock på alternativa textilmaterial.

– Lyocell kan man ställa om till när tidningspapperstillverkningen går ner, säger han.

Vi slänger runt åtta kilo kläder om året per person och ett återvinningssystem diskuteras. För den som vill klä sig lite miljösmartare gäller det att förutom materialet också tänka på att använda plaggen länge. Välj tidlösa plagg med bra kvalité och lämna dem vidare till kompisar eller second hand.

Ärvda kläder är vardag i fyrbarnsfamiljen Bonnevier.

Läs mer: Familjen som vill ge miljön en chans

Mindre kött och matsvinn gör miljön gott

– Man skulle kunna leasa kläder. Jag läste om en affär i Stockholm där man kunde ha klädabonnemang, säger Ursa Bonnevier.

Ola Norrman Eriksson konstaterar att cirkulär ekonomi i dag bara är vardag i vissa sammanhang, som bilar, festkläder och bibliotek.

David Bonnevier säger att barnskornas kardborreband inte håller länge i nyskick, men bytta hos skomakaren klarar de sig sedan länge. Ola Norrman Eriksson tipsar om att räkna in lagning, som gör att varan håller längre, i priset.

Det är inte bara kläder som har kort livstid, det har de elektroniska produkterna ofta också. Ibland helt ofrivilligt. Ursa Bonnevier berättar att hon fick byta jobbtelefon också när laddaren gick sönder, den gick inte att byta.

Ola Norrman Eriksson berättar att det görs saker för att förbättra läget, bland annat är en standardladdare för alla telefoner på väg.

Vissa varor är dock bra att inte vänta flera decennier innan man köpa nya säger han. Det gäller vitvaror, där teknikutveckling göra nya modeller mer miljövänliga, till exempel när det gäller energiåtgång.

Fanns en kommersiell andrahandsmarknad skulle det ligga i företagens intresse att göra produkter som höll och som var lätta att uppdatera, något som inte bara gäller elektronik säger Ola Norrman Eriksson. Ett företag som hyrde ut tv-apparater för ett antal år sedan dyker upp i minnet hos honom och David Bonnevier. Möjligen kan det vara på gång igen, det finns elektronikaffärer som säljer rekonditionerade telefoner.

Annars är det återbruk inom familjen som gäller hemma hos många. Ola Norrman Eriksson föreslår också att familjen kan dela på elektronik. En gemensam padda har de redan.

Även Naturvårdsverket vill också se förändring för att göra vår elektronikkonsumtion mer hållbar. Bland annat föreslår de också pantsystem, produkter som är gjorda för att vara lätta att återvinna när de har gjort sitt och kollektivt ägande av sådant vi sällan använder. I dag finns bilpooler och tvättstugor men det skulle kunna utvidgas till fler saker, som gräsklippare till exempel föreslår Ola Norrman Eriksson.

Allmänt gäller att ju mindre vi handlar desto bättre för miljön säger han.

Men det är lättare sagt än gjort. Blir vi då lyckligare av att konsumera?

Det beror på vad vi konsumerar konstaterar Göteborgs universitets Konsumtionsrapporten 2012. Att shoppa inredning, kläder och elektronik gör oss enligt forskningen inte särskilt mycket lyckligare. Däremot blir vi det av att lägga pengar på mat, utlandsresor och andra upplevelser samt välgörande ändamål.

Vad vi sedan i slutänden väljer blir en fråga om vilken konsumtion vi anser vara moraliskt försvarbar konstaterar forskarna.

– Lyckoforskningen rankar familj och relationer högt, säger Ola Norrman Eriksson.

Annons
Annons