Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Så olika men med samma inställning

+
Läs senare

GÄVLEJohanna Bennhult är 14 år, Ove Rosengren 62.

Hon går i nionde klass på Nynässkolan och säger nej till alkohol. Han har arbetat ett yrkesliv med de djupa spår alkoholen sätter i människor, bland annat på Gävleanstalten.
Gefle Dagblad var med när de träffades.
- Stå på dig, säger Ove Rosengren spontant när han får veta att Johanna är med i Ungdomens Nykterhetsförbund.
Hon är knappast representativ - tre av fyra elever i nionde klass har druckit alkohol, visade landstingets stora undersökning i länets skolor.
- De ungas sätt att dricka är ett symptom på de vuxnas. Från dem har de unga fått sina bilder av alkohol, säger Ove Rosengen.
Han bor i Mackmyra, några långa stenkast från en whiskyfabrik. Ironin är en parallell till ett resonemang vi kommer in på. Friheten, friheten till alkohol, eller hur högt får priset bli?
- Det är husbock i välfärdssystemet. Som undergräver det offentliga. Det blir en leda att betala när farfar inte får sin höftledsoperation eller mormor sin gråstarroperation.
Ove Rosengren fortsätter att ge - han säger det själv - en mörk bild av ett samhälle som slutat betrakta alkohol som ett folkhälsoproblem.
Medan konsekvenserna fortfarande är likadana, fast växande, och ska fortfarande vårdas av samma allt mer ansträngda system.
- Det är fortfarande så effektivt att vi, till stora kostnader kan kamouflera konsekvenserna, säger Rosengren.

Kostar och ökar
Alkoholmissbruket kostar. Konsumtionen ökar. Inte minst i Gävle - invånarna i länet drack tolv procent mer ren alkohol under perioden januari till och med augusti, jämfört med samma period förra året. Siffran är Systembolagets egen, en bland många som pekar i samma riktning.
Det är botten upp!
- Nu ska alkoholen ses som vilken vara som helst. En shot eller en stringtrosa, det är samma sak. Det blir kampanjer och affischer i stället för politik.
Att vara alkoholpolitiskt restriktiv blir alltmer omöjligt i EU-medlemskapets tidevarv. Ett exempel - förra året tvingade EU regeringen sänka skatten på vin med fem kronor litern.
Anledningen - skattetrycket på vin skulle vara mer "lika" i medlemsländerna.
Resultatet - gävleborgarna köpte 11,9 procent mer vin.
Samtidigt skapar berusningsmedel en efterfrågan på sig själv. Det finns talesätt att ta till. Som att mycket vill ha mer.
- Jag dricker som jag tycker, och tycker som jag dricker. Och eftersom alkohol är ett njutningsmedel...
Ett annat talesätt är helt fel. Som att hälsan tiger still. Det talas inte mycket om de som inte bara blir glad. Utan som blir alkoholister. Eller det faktum att de helt säkert blir fler när totalkonsumtionen tillåts öka.
- Vi har alla en sked i gröten, säger Ove Rosengren.
Han kunde ha sagt: en höjd flaska i näven. Först dricker vi - sedan slåss vi.
Alkohol är en komponent i många våldsbrott. Kanske de flesta. Slagsmålet i krogkön. Maken som höjer handen mot sin hustru. Slår.
- När de dricker realiserar de sina patologiska drag. Alkohol är ett sätt agera ut personlighetsstörningen. Vi har glömt de närstående. Titta på kvinnovåldet! I de familjerna finns det barn. Jag hetsar upp mig när jag tänker på det, säger Ove Rosengren och skruvar sig i fåtöljen.
Benägenheten att avstå från alkohol för att andra inte ska bli beroende, inte bli alkoholiserade, är liten, inser Rosengren. Kickar, starka upplevelser ska det vara. Mer av det!
- En hedonistisk kultur. Vete fan hur det går med en sådan civilisation. Jag är rätt pessimistisk, summerar Ove Rosengren.

Avstår från alkohol
Johanna Bennhult har ett annat perspektiv än det stora samhällsövergripande. För henne är det tillräckligt att hennes kompisar inte dricker alkohol. Liksom hon själv tillhör kompisarna den sista fjärdedelen som inte gjort alkoholdebut.
- Jag tycker inte att det smakar gott. Då är det fullständigt onödigt. För mig är det inte ovanligt att inte dricka - mina kompisar dricker inte heller, säger hon.
Grupptrycket? Måste man inte dricka för att vara inne?
- Absolut inte. Jag säger rakt ut att jag tycker det är dumt att dricka, röka och snusa. Då har jag sagt mitt och kan inte göra mer åt det.
Alkohol är en drog. Skillnaden mot narkotika är att den är laglig och kulturellt accepterad. Att skriva om alkohol på ett rättvisande sätt är omöjligt. Att tala om den så länge att man hinner säga det viktiga omöjligt.
Slutord från Ove Rosengren, sextiotvå år.
- Det krävs en återupprättad folkrörelse. Som i knarkfrågan - alla säger att "vi är inte med".
Och från Johanna Bennhult, fjorton.
- Det är inte bra för kroppen. Och så kostar det pengar, som jag kan ha till annat!
MATS HEDSTRÖM


Foto: LEIFJÄDERBERG
Ove Rosengren. Socionom med 37 år i yrket. Arbetar bland annat på Gävleanstalten med missbrukare. Han är föreläsare i ämnen som berör beroendetillstånd. Blev ordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle 1979.


FAKTA
Så farlig är alkoholen


Det finns mer än en kvarts miljon människor som dricker så stora mängder alkohol att de får skador. Mer än 10 000 vårdplatser inom socialtjänst och sjukvård används för alkoholvård. Alkoholens totala samhällskostnad har beräknats till 50 miljarder (1984). Senare har siffran höjts till 80 miljarder. Åsikterna går dock isär om hur en sådan beräkning kan och bör göras. Klart är emellertid att samhällets kostnader vida överstiger dess inkomster av alkoholen. Mellan 5 000 och 7 000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholdrickande. Dödligheten bland storförbrukare av alkohol förefaller ha ökat, speciellt i de yngre åldersgrupperna. Omkring en femtedel av alla patienter som tas in i akutsjukvården har alkoholproblem. Inom den psykiatriska sjukvården är andelen alkoholfall omkring 40 procent.
De flesta som drabbas av alkoholframkallade sjukdomar anses som skötsamma. I de flesta fall har de jobb. Vin och öl kan ge lika svåra alkoholskador som sprit. I allmänhet är det den totala alkoholmängden man dricker som avgör hur svåra skador man får. Den som "tål" att dricka stora mängder löper ofta en särskilt stor risk att få alkoholskador.
Hur mycket man kan dricka utan risk är omöjligt att säga. En viss vägledning ges emellertid av följande riskgränser: Tillämpar man samma säkerhetsmarginaler för alkohol som för andra ämnen i vår omgivning - då bör man inte dricka mer än sju gram alkohol per dygn. Det motsvarar ungefär en flaska lättöl om dagen. Detta gäller friska vuxna människor.
Vid ungefär 20 gram alkohol per dygn (motsvarar ungefär en burk starköl) kan man se klara leverskador hos kvinnor. Vid 40 gram (två burkar starköl) finns en begynnande risk för män att få leverskador. Dricker man mer än 70 gram alkohol per dygn - en flaska vin eller 20 cl sprit - är man definitivt i riskzonen för svåra alkoholskador.
Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons