Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Specialistläkare på akuten

+
Läs senare

GÄVLE Akutmottagningen vid Gävle sjukhus kommer hädanefter att vara förstärkt med en specialistläkare varje vardagskväll. Förhoppningen är att patienterna ska få ett snabbare och säkrare omhändertagande - och att "onödiga" inläggningar ska undvikas.

Det hårda patienttryck som en längre tid rått vid Gävle sjukhus och som bland annat orsakat omfattande överbeläggningar har föranlett sjukhusledningen att vidta en rad olika åtgärder. En av dem är att höja läkarkompetensen vid akutmottagningen.
Tanken är att erfarna specialistläkare ska finnas på akuten under sena eftermiddagar och kvällar för att hjälpa till att sortera bland inkommande fall.
- Vi hoppas att det här ska leda till ett bättre patientflöde och att vi kan få ned väntetider och minska inläggningsfrekvensen, säger Urho Brinne, tillförordnad verksamhetschef på Medicinskt centrum.

Det här är en modell som innebär ett visst nytänkande när det gäller användningen av läkare. Normalt deltar inte specialistläkarna inom det medicinska området i det direkta akuta vårdarbetet på kvällar och nätter. De finns i stället i bakjour i hemmet medan ansvaret för akuten ligger på läkare som är under utbildning.

Med specialister på akuten blir omhändertagandet säkrare och tryggare, tror Urho Brinne. En erfaren läkare har en annan blick för vilka patienter som bör läggas in och vilka som kan skickas hem eller vidarebefordras till annan vårdinstans, menar han.
- Modellen har prövats med framgång i Stockholm och jag hoppas att den ska ge önskade resultat även här, säger Urho Brinne.
Det hela är utformat som ett projekt som startat den här veckan och som ska pågå i sex månader.
Under den tiden kommer en specialistläkare att finnas på akuten klockan 16.30-22.00 varje vardag.
Uppdraget kommer att fördelas mellan ett 20-tal specialister i internmedicin och hjärtsjukvård.

Läkarna kommer att göra akutpassen utanför sin ordinarie arbetstid vilket medför extrakostnader för sjukhuset i form av övertidsersättningar.
- Jag har inte räknat exakt på vilka kostnaderna blir. Det kanske kan handla om cirka 400 000 kronor totalt. Det är ändå överkomligt med tanke på de vinster vi hoppas göra i form av minskat patienttryck och färre överbeläggningar.
Vad händer efter projekttidens slut?
- Vi ska göra en utvärdering och se vilka effekterna blivit. Om det fungerat bra hoppas jag att vi kan permanenta modellen i någon form, säger Urho Brinne.

Björn Hanérus
026-15 96 34
bjorn.hanerus@gd.se
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons