Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Tät och låg bebyggelse på Alderholmen

+
Läs senare
/
  • Foto: ANNAKARIN BJÖRNSTRÖMNya planer. Den nya stadsdelen på Alderholmen börjar ta form. Varken kommunens representanter eller de fyra byggherrarna ser något hinder varför planerna inte skulle förverkligas den här gången.

GÄVLERadhuslägenheter med en båtplats vid tomten.

Stadsvillor ett stenkast från vattnet.
Nu börjar planerna för bostäder ute på Alderholmen ta form.
Några höghus blir det inte.
Det är en tät och låg bebyggelse som kommunen och byggherrarna vill se i Gamla Hamnen.
Det framgår av det nya planprogram som presenterades i går.
De första husen kan komma att byggas redan 2005 - och den här gången ska det verkligen bli av.
Det är åtminstone kommunalrådet Lena Andreasson, s, övertygad om:
- Med den syn som folk har på bostäder i dag så krävs det något utöver det vanliga. Nu vill vi ta klivet framåt, säger hon.
Någon större likhet med de planer som presenterades på 80-talet finns inte.
I dag handlar det inte alls om lika många bostäder.

525 lägenheter
I området ryms omkring 525 lägenheter fördelade på radhus, stadsvillor, två- och fyravåningshus med en genomsnittlig bruttoyta på 100 kvadratmeter per bostad.
Området sträcker sig från Alderholmsbron ut till Nyhamn och delas av på mitten genom att Holmkanalen återställs i en ny sträckning.
Kanalen är viktig, inte minst för byggherrarna som ser hur fler bostäder får en nära anknytning till vattnet.
- Att bygga på hela området utan vatten skulle bli tråkigt. Nu går det att ha en båt på tomten, det blir mer intimt. Jag tror att det blir mest attraktivt att bo efter kanalen, säger Lars Orre, byggchef på HSB som är en av de fyra byggherrarna som varit med tidigt i planeringen.
Skanska, Riksbyggen och Gavlegårdarna finns också med i projektet. Som det ser ut i dagsläget blir det en blandning av äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter.

Efterfrågan finns
Och efterfrågan finns, det är byggherrarna övertygade om. Attraktiva bostäder med attraktiva lägen är vad folk vill ha, gärna vid vattnet.
Att de planerade bostäderna vid Engeltofta skulle mätta marknaden tror de inte.
- Vi tror att det är två helt olika kundgrupper, säger Stig Holmsten, projektledare på Riksbyggen som visat det största intresset för att bygga på Engeltofta.
Medan det är närheten till naturen som lockar på Engeltofta är det ett stadsnära liv och folk med en sådan livsstil som attraheras av Alderholmen, tror han.
Men attraktivitet kostar förstås. Hur mycket är svårt att säga.
I kvarteret Fiskverket på Söder där HSB just nu bygger bostadsrättslägenheter ligger hyran på omkring 730 kronor kvadratmetern.
Lars Orre tror att hyran på Alderholmen kan bli i princip densamma.
Däremot kommer insatserna helt klart åka upp ett snäpp, 8 000-10 000 kronor kvadratmetern är en gissning.
Tydligen finns det ändå folk som har råd.
- Om vi ser på Fiskverket så är det de dyra lägenheterna som gått först. Det är de billigaste som vi har kvar, säger han.
Detaljplaneprogrammet ska nu ut på samråd till slutet av februari. Om programmet antas startar detaljplaneringen och sedan kan området byggas ut. En första inflyttning beräknas tidigast till 2005/2006.
Hela området kan stå färdigt 2010.



1984. Alderholmsprojektet presenteras första gången. JM Bygg, Skånska cementgjuteriet och Platzer Bygg vill bygga 2 000 bostäder, butiker, restauranger, småbåtshamn och saluhall på Alderholmen. Att bygga på Alderholmen anses bli billigare än att bygga bostäder i Sätra, Hemlingby eller Stigslund.
1989. Förslaget att flytta Högskolan till Alderholmen presenteras.
1990. Sju olika förslag på hur Alderholmsprojektet kan komma att se ut presenteras.
Kommunen köper mark för 43 miljoner kronor. Rivningarna på Alderholmen börjar. 80 företag med 400 anställda måste bort.
1991. Siporex rivs. Kommunfullmäktige säger ja till översiktsplanen över Alderholmen, bara vänsterpartiet och miljöpartiet reserverar sig.
Kommunstyrelsen beslutar att bron över Gavleån ska byggas. Flera tusen namn samlas in på protestlistor mot bron.
1992. Regeringen beslutar att I14:s lokaler ska byggas om till högskola när regementet läggs ner 1993. Därmed försvinner en hörnsten i Alderholmsprojektet. Hela projektet läggs i malpåse.
1996. Ica inleder diskussioner om att bygga Maxi Ica på Alderholmen. Skanska säger sig vilja bygga 300 bostäder på Hucken.
1999. Planerna på Maxi Ica på Alderholmen stoppas efter lång debatt. Skanska, HSB och NCC presenterar planer på att bygga på Alderholmen. Kommunen tillsätter en arbetsgrupp.
2000. Sex byggföretag bildar en gemensam arbetsgrupp för att planera Alderholmen. Möjligheterna att bygga om magasinen till bostäder ska utredas.
2002. Kommunen arbetar med programförslagen för Alderholmen.
Brynäs IF presenterar förslaget med en stor evenemangsarena för 250 miljoner kronor på Alderholmen.
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons