Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Ubah – en av 25 som jobbar

+
Läs senare

Vägen in på arbetsmarknaden är svår. Men Ubah Osman och Safiyo Abdi, flyktingar från Somalia, tänker inte ge upp. Ubah har redan fått en tillfällig anställning.

Vi möts på Arbetsförmedlingen i Gävle, en plats där både Ubah Osman och Safiyo Abdi har tillbringat mycket tid. Ubah Osman har precis fått en tidsbegränsad anställning där i form av så kallat instegsjobb. Det är ett arbetsmarknadspolitiskt program där staten står för 80 procent av lönen och arbetsgivaren, i det här fallet också staten, för resten. Som entrévärd hjälper Ubah kunderna att hitta rätt.

– Det är ett bra sätt att lära sig svenska. Många kunder tycker det är bra att jag kan somaliska också, säger hon.

Ubah Osman flydde från det krigshärjade Somalia med sina två yngsta söner 2010. Kvar i Somalia är de fyra äldre barnen tillsammans med hennes mamma. Ubah vill att de också ska komma till Sverige.

Hon flydde eftersom hon var rädd att sönerna skulle rekryteras som barnsoldater av väpnade rebeller som hade besökt barnens skola.

– Jag vill inte att mina söner ska dö i strid, säger hon.

Hennes man är försvunnen sedan den al-Qaidakopplade gerillan Al-Shabaab tvingade honom med sig.

Hennes ögon tåras när hon pratar om familjen i Somalia. Helst av allt skulle hon vilja återvända dit. Men i dag är det för farligt.

– Jag vill hjälpa mitt folk. Jag kan jobba som lärare. Jag har mycket erfarenhet, säger hon.

I mer än tio år jobbade Ubah i en guldaffär tillsammans med sin mamma. Till skillnad från många andra somaliska flyktingar har hon även läst två år på universitetet i Mogadishu. Hon var på väg att utbilda sig till sjuksköterska, men som sexbarnsmor var det svårt att få tiden att räcka till och hon fick avbryta studierna. Förutom somaliska behärskar Ubah engelska, en del arabiska och nu rätt så bra svenska.

– Jag tänker att om mina söner ska få en bra framtid måste vi ta oss in i det svenska samhället. Och då är det viktigt att kunna svenska, säger Ubah.

När hon och sönerna fick uppehållstillstånd hösten 2010 uppmanades hon att besöka arbetsförmedlingen som precis hade tagit över kommunernas ansvar för att introducera flyktingar. I kombination med utbildning i det svenska språket fick hon så småningom en praktikplats på Arbetsförmedlingen.

Nu har de två åren i etableringsuppdraget gått. Tack vare instegsjobbet har Ubah dock en egen försörjning. Men vad som händer när den tidbegränsade anställningen är slut vet hon inte.

– Men jag kommer att fortsätta kämpa med livet här och försöka utveckla mitt språk, säger hon.

Precis som Safiyo Abdi är Ubah Osman övertygad om att det går att få jobb. Safiyo flydde också från Somalia för två år sedan. Nu har hon haft praktik på två äldreboenden i Gävle och hoppas få gå en yrkesutbildning för att kunna jobba som undersköterska. Branschen skriker efter personal.

– Helst skulle jag vilja börja jobba direkt, men de säger att jag måste gå en utbildning först, säger Safiyo.

Hon är otålig. Söker jobb efter jobb efter jobb inom yrken som inte kräver så mycket arbetslivserfarenhet. Men responsen är klen eller ingen alls.

– Om någon bara kunde ge mig en chans! Låt mig provjobba en vecka! Jag är säker på att jag skulle klara av det, säger hon.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons