Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Utbränd lärare blir utan jobb

+
Läs senare

GÄVLEEfter 35 år som lärare i Gävle har Per-Olof Erickson ställts inför ett ultimatum - att bli uppsagd och få ett års lön eller säga upp sig själv och få lön i två år. Detta trots att han äntligen hittat en givande sysselsättning som resursperson inom skolväsendet efter flera års sjukskrivning.

- Det är utpressning och ett förfärligt resursslöseri. Nu ska kommunen betala mig i två år för att göra ingenting. När det finns gott om arbetsuppgifter, intygar han bestämt.
Per-Olof Erickson, 60 år, hade arbetat många år som naturkunskaps- och biologilärare vid Vasaskolans gymnasium när han för sju år sedan började känna trötthet och nedstämdhet. Läkarna bedömde att han led av utbrändhet och sjukskrev honom därför. Han provade under perioder att återvända till jobbet, men märkte att han inte orkade med det ordinarie jobbet.

Sjukskriven hemma
Under den första perioden erbjöds han ingen rehabilitering och gick hemma sjukskriven och frustrerad på heltid i ett par år, innan han äntligen fick en bra kontakt med en handläggare på Arbetslivstjänst. Med denne diskuterade han vad man skulle kunna göra för att återgå i arbete igen.
Det gick ju inte att ha en traditionell tjänst, men kanske kunde han som arbetsträning vara ett bollplank och resursperson i naturorienterande ämnen, resonerade de.
Sagt och gjort. Förslaget presenterades för utbildningsförvaltning, Vasaskolan, läkare, försäkringskassan och facket. Efter viss övertalning gick arbetsgivarna med på det och man var överens om att han skulle jobba övergripande inom förvaltningens skolor. Då han fick ett positivt svar på frågan till försäkringskassan om arbetsträning ska leda till en tjänst så kände han sig lugn.
Han startade med stor glädje det nya jobbet under hösten 2000. Förutom att hjälpa till och stötta kollegorna på Vasaskolan i deras undervisning så jobbade han även gentemot förskolor, grundskolor, gymnasier och till och med Högskolan i Gävle med frågor om natur och miljö. Han knöt täta kontakter på bred front med 35 lärare och tio skolor, som var tacksamma att han kunde hjälpa till och avlasta lite.
Men redan under våren 2001 var han på ett möte och fick veta att förvaltningen inte hade råd med en sådan tjänst som hans friare arbete innebar. Han påpekade att det var meningen att arbetsträningen skulle leda till en fast tjänst, men för döva öron.
Hans fall bollades runt inom kommunen. Och förra höstterminen var han placerad vid och avlönad av Vasaskolan igen. Då som resursperson mer knuten till den skolan. Men han fick fortsätta att engagera sig vid andra skolor. Han trivdes bra.
Strax efter vårterminens slut blev han kallad till ett möte igen, till Vasaskolans rektor. Han fick veta att det inte fanns någon tjänst framöver och han fick välja om han ville säga upp sig själv eller bli uppsagd till sämre villkor.
Något som facket Lärarnas riksförbund förhandlat fram utan att han fått vara med och tycka till.
Per-Olof Erickson säger att det inte finns något val. Han kan inte gå tillbaka till ett vanligt lärarjobb. Han skulle helst vilja behålla den bollplanksfunktion som han haft de senaste åren, men skolans stela strukturer ger inte plats för det.

Dålig personalpolitik
- Det är dålig personalpolitik och jag tycker att de inte tar sitt ansvar för att rehabilitera sin personal. Det visar på skolans tröghet att man inte kan se möjligheter och ha en flexibilitet i lärartjänsterna, tycker han.
Att han nu tvingas sluta arbeta är inget som knäcker honom. Han är en stark person och har sitt engagemang i Naturskyddsföreningen att falla tillbaka på. Snarare tycker han att det är synd att man inte fortsätter satsa på att stödja lärarna på det sätt han kunnat göra.
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons