Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gamla Hofors i deras minne

/
  • Foto: ULF GRANSTRÖM Minns barndomens Hofors. Birgit Agerdahl, Barbro och Ingvar Dandanell, Stig-Olov Björklund och Karl Gösta Haldén är fem av deltagarna som utbyter roliga minnen från sin barndom.

HOFORS
Nu är det andra året som 15 äldre jobbar med att minnas sitt barndoms Hofors, med betoning på 1940-talet då de själva var ungdomar. Ett samhälle präglat av Bruket och en småskalighet som saknas i dag.

Annons
Cirkelledare Olle Claesson, som håller i gruppen, är själv gammal hoforsbo och mer som en sammanhållande länk än en lärare.

Visa som bakgrund
Som bakgrund till sina minnen har de valt den första Hofors-visan av Gustav A. Tåström, skriven i augusti 1943.
Visans 70 verser är en resa från järnvägsstationen uppe i Robertsholm ner mot samhället. Varje vers är även en beskrivning av förhållanden som de äldre så väl känner igen.
Tåström själv kom till Hofors som ung och i sina memoarer, som hans dotter lånat ut, ger han en bild över livet i samhället.
- Vi som växte upp då tycker nog att vi hade en finare miljö med stora grönytor att leka i och Hofors hade ett visst välstånd genom Brukets insatser, säger Ingvar Dandanell, som i två historiska böcker gett en bild av Hofors framväxt från starten 1548 till in på 1900-talet.
Den gemytliga stämningen med många småbutiker är borta och i dag finns tre dominerande lågprismatbutiker i centrum. Som exempel pekar Ingvar Dandanell på att det en tid fanns 22 skomakare med gesäller i Hofors socken på en befolkning av drygt 5 000 invånare. I dag ingen - trots att befolkningen är den dubbla.
- En tid hade vi totalt över 50 medlemmar i Köpmannaföreningen och till det alla konsumentföreningar i varje by, säger Kerstin Haldén, som tidigare drev en dammodebutik.
Eftersom de olika deltagarna växt upp i olika delar av samhället kan de ge en bild över livet på olika ställen. Den enda egentliga dokumentationen som studiecirkeln gjort är en beskrivning över vilka som bodde vart inom olika områden.

Alla "du" med varandra
En sak som alla gemensamt känner som en stor förändring är den hierarki som rådde tidigare.
I dag är alla du med varandra, från brukets chefer till folket på golvet. Hela den sociala skiktningen försvann successivt, men en av de första folkliga brukscheferna var platschef Hans Hazelius i slutet på 1950-talet.
På 1940-talet fanns många original och många smeknamn finns på en rad olika personer. Hofors förste elektriker kallades till exempel för Lysmasken, ett nog så beskrivande namn.
Även om studiecirkeln nu är inne på sin fjärde termin finns så mycket kvar att det räcker länge än.
Kanske blir nästa steg att följa Hofors-visan 2 av Gustav A. Tåström. En visa med 84 verser som är en resa i trakten kring Hofors.

ULF GRANSTRÖM
Annons
Annons
Annons