Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Hoforseleverna läser allt sämre

+
Läs senare
/
  • Foto: ULF GRANSTRÖM Bekymrad skolkurator. Börje Bertilsson ser att skolan ensam inte kan klara barnens läs- och skrivkunskaper utan behöver hjälp från hemmen.

HOFORSSedan 1999 har ett läs- och skrivtest genomförts i Hofors grundskolor för eleverna i årskurserna 2, 4 och 7.Resultaten är en minst sagt nedslående. Eleverna blir allt sämre trots att kommunens barn- och ungdomsnämnd prioriterat läs- och skrivkunskap.

- Nämndens mål har varit en förbättring med 20 procent årligen. I stället halkar eleverna bakåt, säger skolpsykolog Börje Bertilsson som gjort sammanställningen.

Försämringar
Sett över alla skolorna så har resultaten för elever i årskurs 2 försämrats från 1999 med nio procent.
Då hade 15 procent mycket svåra problem och låg väldigt mycket under medelvärdet för elever i årskurs 2, i dag är värdet 24 procent. För eleverna i årskurs 4 är försämringen ännu större, från 20 till 39 procent, vilket är långt under medelvärdet för åldersgruppen och alltså nära en fördubbling.
Även andelen elever med testresultat mycket under medel har ökat från nio till 21 procent.
För elever i årskurs 7 saknas resultat för år 1999, men sett från år 2000 har elever med väldigt svåra problem ökat från 21 procent till 30 procent.

Flera års test
Genom att resultaten täcker flera år går det att följa hela årskurser vid ett par testtillfällen och resultaten är lika nedslående.
Av eleverna som gick årskurs 2 år 2000 hade 22 procent väldigt stora brister. I år när de går i årskurs 4 har antalet elever med allvarliga brister nästan fördubblats och är 39 procent.
Lika illa är det för eleverna i årskurs 7 där 20 procent hade väldigt stora brister när de gick i fjärde klass 1999. Nu i årskurs 7 har antalet elever med allvarliga brister ökat till 30 procent.
Börje Bertilsson poängterar att resultaten är i stort lika dåliga i alla skolor. Han har ingen direkt förklaring till den avsevärda försämring som uppvisas utifrån resursförstärkningen, men han tycker att efter samtal med rektorerna finns en del förklaringar som kan vara orsak till försämringen.

Lärarfråga
- Mycket är en lärarfråga där våra lärare helt enkelt inte klarar alla elevers problem, säger han.
Han framhåller också att rektorerna pekar på den allt oroligare miljön i skolan och täta omorganisationer. Det är orsaker som främst drabbar de svaga eleverna. Resurspedagogerna som funnits bara en kortare tid har inte heller kunnat satsa sina resurser på i första hand elever med läs- och skrivproblem utan fått arbeta mycket av tiden med utåtagerande barn.
En sätt att komma åt problemet skulle vara att utnyttja resursteamets specialpedagoger mer till lärarhandledning än till enskilda elever. Han menar att det skulle kunna få bättre effekt.

Föräldrarna med
- Samtidigt måste vi få med föräldrarna mer i arbetet för vi klarar det inte själva, betonar han.
Han vill gärna ge samma råd som Arne Tammer kom med på sin tid när det gäller vår motion, "Ge mig en kvart om dagen". Det skulle också eleverna behöva, men då i läs- och skrivträning.
Även om resultaten är nedslående för Hofors tror Börje Bertilsson att läget är lika illa i andra kommuner. En fördel med Hofors är den noggranna kartläggningen som går ända till individnivå.
- Vi vet vilka som har problem, men tyvärr är vi dåliga på att rätta till problemen, säger han.
Han hoppas att nämnden ska ge fortsatt möjlighet att upprepa testerna och utläsa hur skolan lyckas med eleverna.
Planer finns även på skolorna att börja satsa på LUS, läsutvecklingsschema, för att följa upp varje elev individuellt.

ULF GRANSTRÖM
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons