Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

En spänn åker till Lettland

+
Läs senare
/
  • Foto: NICKBLACKMON En buss kommer lastad. En spänn-gänget från Ockelbo åkte till Lettland i går med en buss full av förnödenheter. Med på resan är från vänster Harry Pettersson, Therese Borglund, Sandra Jansson, Rickard Larsson, Sandra Gullström, Simen Rempling, Mathias Rossander, Jon Forsman och Loraine Nederstigt.

OCKELBO
I går åkte En spänn-gänget från Ockelbo med en busslast bistånd till Lettland.
Det är skoltidningsredaktionens fjärde resa totalt, men den första till Lettland.

- Vi har varit två vändor i Estland och en gång i Rumänien, säger Jon Forsman, en av deltagarna.
Totalt är de tolv som åker. Åtta skolungdomar, tre lärare och veteranen Harry Pettersson, 80 år gammal men full av vilja att hjälpa till.
- Vi kommer att vara fyra dagar i Riga, hjälpa gatubarn och så. Sedan ska vi åka runt till barnhem och dela ut kläder, leksaker, hygienprodukter och blöjor, säger Jon Forsman.
Blöjorna har En spänn-gänget tiggt ihop utanför Ica. Det fanns ett erbjudande om att köpa ett paket för en tia om man handlade för över 300 kronor. Ungdomarna har helt enkelt uppmanat alla som handlat att utnyttja erbjudandet och skänka paketet till Lettlandsinsamlingen.
Totalt har man fått ihop 170 banankartonger och 30 sopsäckar med saker som är instuvade i bussen.
Alla resenärerna var jätteladdade inför avresan i går. Den enda tveksamheten var om man skulle få komma igenom tullen i Lettland.
- Jag har varit på många biståndsresor, men ingen så krånglig som den här, klagar läraren Ulf Gräsberg och visar ett intyg om att blöjorna är av god kvalité och med giltigt bäst före-datum.
- Det här har jag fått skicka till sex olika myndighetspersoner, säger han.
Problemet är att Lettland inte vill erkänna att de behöver hjälp.
- Det finns inga gatubarn i Riga. Lettland är ett fint land. De har ingen fattigdom, ingenting, säger Ulf Gräsberg syrligt.
Det är svaren han fått när han kontaktat konsulatet. Men frågar man kyrkans biståndsorganisationer eller andra på plats i den baltiska vardagen bekräftar de att behovet av hjälp är enormt.
För Jon Forsmans del är detta den tredje resan och han vet vad som väntar.
- Det är en fruktansvärt stark upplevelse. Men man märker att det man gör verkligen behövs. Ger man något till någon här i Sverige får man ett tack. Därborta märker man att barnen verkligen är tacksamma, de visar sån glädje, säger han.

MAGNUS LUNDQUIST
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons