Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Dukat för bandyfest

/
  • Foto: LEIF JÄDERBERG Festligt värre. Kerstin och Roland Åsberg, mesta SAIK-arna, gillade den specialkomponerade SAIK-tårtan som Gefle Dagblad bjöd på som en försmak av guldfesten. I dag finns de självfallet på plats på Studenternas i Uppsala när SM-finalen spelas mellan SAIK och Hammarby.

Det finns SAIK:are som följer sina favoriter via tidningarna. Det finns SAIK-supportrar som går på hemmamatcherna och vackert applåderar varje mål deras bandyfavoriter gör.

Det finns "göör"-SAIK:are som är hängivna fans och ställer upp på allt.
Men Roland och Kerstin Åsberg står i en klass för sig. Ta bara Roland. Han har bara missat två hemmamatcher sedan 1949!
- En gång hade jag mycket hög feber när SAIK mötte Falun på 60-talet, säger Roland. Andra gången var när mamma dog på 70-talet.

Det mesta i tillvaron för paret Åsberg kretsar kring SAIK. Både vinter som sommar.
- Jag föddes väl till SAIK:are, skrattar Roland. Men det blev inte någon särskilt framgångsrik aktiv karriär. Jag spelade juniorbandy 1954 som högerhalv och vi hade ett hyfsat lag med Kjell Åberg, Gösta Wessling, Ivar Löfgren och i mål stod Hasse Drougge.
- Samma sak i fotboll. Jag spelade lite i pojk- och juniorlaget, men övergick snart till att hjälpa "Pullik" Brodin som var ledare för pojklaget.
Roland var bara tio år när han började springa på Norra ip och titta på bandy.
- Jag bodde vägg i vägg med Gunnar Åberg som blev SAIK-stjärna på 50-talet.

Roland och Kerstin har sett SAIK:s alla SM-finaler från 1971.
- Egentligen började vi åka på finalerna redan 1969, säger Roland. Det är i alla fall något visst med den stora bandyfesten.
Största upplevelsen hittills är SAIK-segern över Västerås SK 1997 med 5-4.
- Det var så otroligt spännande att jag inte kunde titta på de sista 30 minuterna, säger Kerstin.
- Det var den främsta och roligaste segern jag har varit med om under mitt liv, säger Roland och kastar en blick på teven där finalvideon visas. Den videorullen har snurrat några gånger.

Roland och Kerstin blev ett par 1958. Kerstin kom från ett hem där pappa Evald Nordkvist var en riktig SIF-are. Trots det var det aldrig några problem för Roland att komma in i familjen.
- Nej, pappa ville att alla lag från Sandviken skulle få framgångar, minns Kerstin.
Paret Åsberg har SAIK-finalerna från 1990 inspelade på video och vinstmatcherna brukar plockas fram med jämna mellanrum.
- Hasse Åström var otroligt bra i finalen 1997, säger Roland. Han var fantastisk.
Bittraste bandyminnet var från 1975 och semifinalen mot Villa Lidköping.
- SAIK ledde den avgörande matchen med 3-1 och det var 17 minuter kvar, suckar Roland. Ändå blev det förlust med 4-3. Obegripligt.
Roland fick inte ledigt från sitt arbete på Sandvik den här olycksaliga måndagen i mars. Så han slapp på plats se SM-finalen gå upp i rök.

Men det är inte enbart hemmamatcher som Roland och Kerstin går på. De har under många år funnits på plats vid bortamatcherna också. Kerstin som chaufför och Roland bredvid.
- Jag saknar körkort, säger Roland. Istället har jag fått fungera som kartläsare.
Paret har bevistat de flesta bandyarenorna från Sundsvall i norr till Lidköping i söder.
- Vi köpte vår första bil 1970. Sedan har det gått åtskilliga mil. Nu är vi inne på vår fjärde bil, säger Kerstin.
Men nu har paret lugnat ner sig med bortamatcherna. Det är helt enkelt inte lika roligt längre.
- Nej, säger Roland. Vi tappade sugen efter en bortamatch mot Västerås. Deras supportrar började håna oss och de uppträdde som om de inte var riktigt kloka. Sämre supportrar får man leta efter.
Hemma på Jernvallen känner de sig däremot trygga. De har sina givna platser på Kullen strax till vänster om restaurang Pigge sett från stora läktaren.
- Det är inte speciellt trivsamt på läktaren, menar Roland och får medhåll av Kerstin.

Hur ser då en vanlig bandykväll ut för paret Åsberg.
- Vi åker hemifrån 18.15 och hämtar sedan upp en kvinnlig bekant, förklarar Kerstin. Vi finns på plats i god tid före matchstart. Ja, det finns också de som anser att matchen inte får börja förrän vi intagit våra platser.
Speciellt vidskepliga är inte Roland eller Kerstin.
- Men om det blir en bra start med vissa klädesplagg så får de hänga med på varje match, skrattar Kerstin.
Roland fyllde 65 år för några veckor sedan - en fredag när SAIK spelade hemma.
- Då fick vi helt enkelt flytta födelsedagsfesten till lördagen, säger Kerstin.

Morgonfikat dricks ur SAIK-muggar, bandybilder hänger på väggarna, t-shirts finns det gott om liksom olika toppluvor och sjalar.
Men det finns också en Hammarby-mugg.
- Det är en present från brorsans måg som bor i Stockholm. Men nu har vi ställt undan den, säger Roland.
Självfallet har paret Åsberg en bandyportfölj. Det är en riktig trotjänare som hängt med sedan början på 70-talet, både till bortamatcher och finaler. Innehållet är klassiskt och det är Kerstin som svarar för packningen.
- En termos med alkoholfri glögg - sprit och idrott hör nämligen inte ihop. Dessutom en termos med kaffe. Jag brer några smörgåsar på mjukt bröd med stekta ägg som pålägg. Sedan blir det också några bananer och päron.
- Går resultatet SAIK:s väg händer det att jag tar en öl när vi kommer hem, skrattar Roland.
Hur slutar då SM-finalen?
- 8-5 till SAIK, säger Kerstin.
- 6-3 till SAIK, säger Roland.

Jörgen Larsson
026/27 75 96
jorgen.larsson@gd.s
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons