Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Alexander misshandlades av elev: "Inget kan få mig tillbaka till läraryrket"

Samtidigt som skolorna skriker efter personal funderar fyra av tio lärare på att lämna yrket.
Alexander var nästan färdig lärare när han en dag blev misshandlad i klassrummet.
– Det finns nog ingenting som kan få mig tillbaka till läraryrket, säger han.

Tv-klippet: GD:s granskning av lärarbristen – på två minuter

GD granskar lärarbristen. Del 1: Arbetsmiljön.

Andelen lärare som överväger att byta jobb minskar, men fortfarande funderar fyra av tio på att lämna skolan, enligt en undersökning från Skolverket.

Minskad stress och arbetsbörda är några av önskemålen från fackförbunden. Men också hot och våld på jobbet kan få lärare att lämna yrket.

Så var det för Alexander, som inte vill ha sitt efternamn i tidningen. Han var nästan klar med lärarutbildningen när han i stället började vikariera.

Från i höstas jobbade han två dagar i veckan på en gymnasieskola i Gävle, anställd via ett bemanningsföretag. I en elevgrupp var det ofta rörigt, och Alexander beskriver det som att lektionerna blev låsta på grund av bråk och stök.

Läs även debattarikel i Svenska Dagbladet: ”Jag är läraren som har gett upp”

En dag gick det så långt att han blev misshandlad av en elev.

– Hon började veva med båda armarna mot mig, säger han.

Efter ett tag fick han tag i hennes handleder, men hade då redan fått flera knytnävsslag mot händer, armar och bröstet. Efteråt hade han så ont att han uppsökte sjukhus, och fick en gipsskena på ena handen. Händelsen polisanmäldes, och det slutade med att eleven dömdes för misshandel.

Efter misshandeln fick Alexander ha en gipsskena på ena handen i ett par dagar.

Det senaste året har sju procent av utbildningsförvaltningens personal blivit utsatta för våld på jobbet, och knappt sex procent har blivit hotade, enligt årets medarbetarundersökning.

Med tanke på det stora antalet anställda rör det sig om ganska många individer, påpekar Lena Orest Fröjd, huvudskyddsombud på Lärarnas riksförbund i Gävle.

– Det är inte acceptabelt, siffrorna är för höga, säger hon.

Till Arbetsmiljöverket har det sedan 2010 kommit in elva anmälningar om hot och våld i skola och förskola i Gävle kommun, men den statistiken gör ingen skillnad på om lärare eller elever drabbats. Enligt Lena Orest Fröjd rapporteras många incidenter heller aldrig in i kommunens rapporteringssystem, ibland på grund av en känsla att det ändå inte leder någonstans.

– Lärare som har varit utsatta kan också får höra att "det får man tåla när man jobbar i den här branschen". Men lagen gäller även för oss, fast vi har valt att jobba med barn och ungdomar, säger hon.

Sedan 2010 har Arbetsmiljöverket fått in elva anmälningar om hot eller våld i Gävle kommuns skolor. Här är citat ur två av dem där den drabbade är en lärare.

När Arbetsmiljöverket i år inspekterade flera Gävleskolor anmärkte de på otillräckliga säkerhetsrutiner vid våld och hot, något de nu måste åtgärda.

Lena Orest Fröjd tycker dock att de som har utsatts för grövre hot eller våld har fått bra stöd.

– Min uppfattning är att arbetsgivaren har hanterat det föredömligt i de fall jag känner till, säger hon.

För Alexander blev dagen när han blev misshandlad också den sista dagen på skolan. Först var han sjukskriven, och sedan tjänstledig tills tjänsten gick ut i början av sommaren.

Och han tycker att stödet från arbetsgivaren brast. Till exempel säger han att han förväntades gå tillbaka till skolan och fortsätta undervisa klassen där den dömda eleven gick. Något som för honom kändes värre än misshandeln.

– Det kändes för osäkert för mig att vara där. Speciellt när ingen hörde av sig om hur jag skulle kunna utföra mitt arbete, trots att det inte kändes tryggt att gå till jobbet. Jag kände hopplöshet.

Att gå tillbaka till läraryrket är uteslutet för Alexander. I stället funderar han nu på att starta eget företag.

Fred Hussein var Alexanders chef på bemanningsföretaget Clockwork. Han kallar det inträffade för "fruktansvärt" och förstår att Alexander inte vill gå tillbaka till skolan.

Genom Clockwork fick Alexander kontakt med företagshälsovården, men enligt Fred Hussein var det svårt att ge honom en annan tjänst den korta tid som var kvar på hans anställning efter sjukskrivningen.

– I backspegeln kan jag känna att man hade kunnat lösa det, kanske hade han kunnat komma in på vårt huvudkontor och jobba.

Vad gäller elevsituationen hänvisar han till skolans rektor, som säger att eleven fick en skriftlig varning och kallades till möte tillsammans med sina föräldrar.

– I det läget tyckte jag inte att det fanns någon anledning att stänga av eleven, utifrån att hon inte visat några sådana här tendenser förut, säger rektorn.

Men Alexander tycker att något borde ha gjorts tidigare. I en tillbudsrapport beskrev han hur en elev en vecka före misshandeln kallat honom för "sjuk i huvudet" och hur en annan elev slog mot möbler. Han upplevde att det var en hotfull situation i klassrummet och bad om hjälp.

– Jag visade också rektorn hot jag fått på mejl ett par timmar före misshandeln, säger han.

En bedömning som inte delades av rektorn.

– Innan den här händelsen hade jag inte uppfattat att det fanns ett reellt hot, däremot att det kunde vara stökigt. Då för vi naturligtvis ett samtal med eleverna om vad som är lämpligt och inte lämpligt.

Men han kan inte säga om de pratade just med den här gruppen i samband med de problem som Alexander lyfte.

Och Alexander själv tycker inte att en varning räckte.

– Det är med andra ord inga åtgärder mot misshandlaren eller för arbetsmiljön, säger han.

GD:s granskning av lärarbristen:

Del 1: Alexander misshandlades av elev: "Inget kan få mig tillbaka till läraryrket"

Del 2: Få vill plugga till högstadielärare i Gävle – över hälften hoppar av utbildningen

Del 3: Hård konkurrens om lärarna – nyexade Dennis kunde välja och vraka bland jobben

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons