Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Få vill plugga till högstadielärare i Gävle – över hälften hoppar av utbildningen

Artikelserie
GD granskar lärarbristen

Det är i högstadieklassrummen som lärarbristen kommer att märkas som mest.
Men just den utbildningen är minst populär på Högskolan i Gävle.
Över hälften av studenterna hoppar också av programmet i förtid.

Annons

Tv-klippet: GD:s granskning av lärarbristen – på två minuter

GD granskar lärarbristen. Del 2: Lärarutbildningen.

Lärarbristen kommer att bli som värst bland yrkes- och högstadielärare. Det konstaterar Skolverket i en prognos, där myndigheten också beskriver bristen som "alarmerande".

Regeringen satsar nu på fler platser på lärarutbildningen.

– Lärarbristen är en stor utmaning för hela skolsystemet. Därför måste vi bygga ut utbildningen, men också se till att öppna fler vägar in i yrket, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson, Socialdemokraterna.

Men de 130 platser som tillfaller HiG fördelas ut på programmen för grund- och förskolan, inte ämneslärarprogrammet som ger behörighet att undervisa på högstadiet och gymnasiet. Trots att det är på högstadiet som bristen väntas bli som störst.

Redan idag är kraven också låga för att bli ämneslärare. Till de 151 platserna sökte bara 96 förstahandssökande. Det innebär också att kraven för att komma in är låga. Ett högskoleprovsresultat på 0,1 eller meritvärde på 8,91 räckte. Maxpoängen från gymnasiet är 22,5.

– Men det är ändå inte så att vi tar in alla. Det finns sakkunskapskrav som vi aldrig tummar på, säger Katarina Florin, utbildningsledare och ansvarig för kvaliteten på programmet.

Och bland studenterna finns förstås också många som är motiverade att bli just lärare. En av dem är Jennifer Svanberg. Hon valde högskolan eftersom det här fanns möjlighet till distansstudier.

– Jag ville bo kvar i Sollefteå, bland annat eftersom det kan vara svårt att hitta en bra bostad i en annan stad, säger hon.

Jennifer Svanberg från Sollefteå gick ut gymnasiet för ett år sedan och har vikarierat inom både förskola och omsorg innan hon fattade beslutet att utbilda sig till gymnasielärare. Distansstudier passade henne bäst, därför blev Högskolan i Gävle hennes förstahandsval.

Studiekamraten Evin Kurdi från Tierp hade en förhoppning om att hon skulle kunna fortsätta sitt jobb på brännskadeintensiven vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samtidigt som hon pluggade till lärare. Men det funkade inte i kombination med familjelivet.

– Så nu är jag tjänstledig från mitt jobb som undersköterska. Att plugga på distans passar mig ändå bra eftersom jag har barn och bara kan plugga 8-15, säger hon.

Nu sitter de i en av högskolans korridorer tillsammans med Josefin Eklund, som går sin sjätte termin på programmet, och förbereder sig inför nästa föreläsning. Alla tre har siktet inställt på att bli gymnasielärare med svenska som ett av sina huvudämnen.

De tror att det låga söktrycket till programmet beror på utbildningens längd (upp till fem och ett halvt år) i kombination med löneläget för lärare.

– Många brukar säga att lärare är ett speciellt folk... Vi läser lika länge som en läkare men till ett yrke som ger en mycket lägre lön, säger Josefin Eklund och skrattar.

Evin Kurdi och Josefin Eklund vill bli gymnasielärare med svenska som ett av sina huvudämnen.

Senast lärarutbildningen i Gävle granskades av Universitetskanslersämbetet var 2008. Då höjde myndigheten bland annat ett varningens finger för att många elever hoppar av.

"Anmärkningsvärt" att 25 procent avslutar sina studier utan att ta examen, skrev UKÄ då i sitt utlåtande. Färska siffror från högskolan visar att andelen idag är ännu större. Över hälften, eller 57 procent, av ämneslärarna som började plugga mellan 2007 och 2010 hade inte tagit ut sin examen fem år senare. Motsvarande siffra för grundskollärarna var 37 procent.

Att så många hoppar av kan ha många förklaringar, tror Katarina Florin. Studenter kan få jobb eller ledsna på programmet, till exempel.

Men någon sammanställning av varför så många hoppar av har inte gjorts. Det finns inte heller något särskilt projekt för att få studenterna att stanna kvar på utbildningen. I stället hänvisar man till högskolans centrala funktioner som kurator, skrivarverkstad och stöd för funktionsnedsatta.

– När någon aviserar att den vill eller ska sluta frågar vi alltid varför, för att se om det är något vi kan göra, säger Katarina Florin.

I höst antog Högskolan i Gävle totalt 621 lärarstudenter inom förskola, grundskola och gymnasium. En ökning med 145 procent sedan 2012.

Att många hoppar av utbildningen är ett nationellt problem, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson.

– Det är allvarligt eftersom vi har en så stor lärarbrist. Vi tittar nu på hur vi ska göra programmet mer attraktivt.

Men satsningen på ett stort antal nya platser på lärarutbildningen får kritik från studentföreträdare. Fel väg att gå, menar Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas riksförbunds studerandeförening.

– Huvudorsaken till lärarbristen är yrkets bristfälliga attraktivitet, med en löneutveckling som ligger efter och en undermålig arbetsmiljö. För att få fler sökande behöver man även stärka utbildningens kvalitet, säger han.

Minska antalet lärosäten som ger lärarutbildningen och sätt en minimigräns för att komma in, är några förslag som han och förbundet vill se för att öka både populariteten och kvaliteten.

– Vi behöver skärpa antagningskraven så att man inte kan komma in på undermåliga betyg. Man behöver också stärka de praktiska delarna i utbildningen, säger Isak Skogstad.

Helene Hellmark Knutsson säger att det pågår försök på två lärosäten med intervjuer som del av antagningen. Men hon tror inte på högre antagningskrav.

– Det kan fungera för de som kommer direkt från gymnasiet, men ju längre sedan det var du pluggade, desto mindre säger betygen, säger hon.

GD:s granskning av lärarbristen:

Del 1: Alexander misshandlades av elev: "Inget kan få mig tillbaka till läraryrket"

Del 3: Hård konkurrens om lärarna – nyexade Dennis kunde välja och vraka bland jobben

Fakta: Så många söker lärarprogrammet på HiG

Förskollärarprogrammet, 200 antagna

• 2,8 förstahandssökande per plats

• Lägsta antagningspoäng: 13,56 i meritpoäng eller 0,25 på högskoleprovet

Grundlärarprogrammet, 270 antagna

• Ger behörighet att undervisa i F-6

• 1,3 förstahandssökande per plats

• Lägsta antagningspoäng: 10,6 i meritpoäng eller 0,05 på högskoleprovet

Ämneslärarprogrammet, 151 antagna

• Ger behörighet att undervisa på högstadiet och gymnasiet

• 0,6 förstahandssökande per plats

• Lägsta antagningspoäng: 8,91 i meritpoäng eller 0,1 på högskoleprovet

Regeringens satsning

I höstbudgeten satsar regeringen på totalt 3600 nya utbildningsplatser på lärarutbildningen. För Gävles del innebär det 70 platser på förskollärarprogrammet och 60 på grundlärarprogrammet. Ökningen ska vara fullt utbyggd 2021 och kostar 9,75 miljoner kronor per år.

Annons
Annons