Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regionen pumpade in 200 miljoner i egna förlusttyngda hälsocentraler – "snedvriden konkurrens"

De offentligt drivna hälsocentralerna i Gävleborg har gått back med 202 miljoner kronor de senaste fem åren. Underskotten har täckts av regionen. Orättvist mot de privata hälsocentralerna, anser Vårdföretagarna.
– Det blir en snedvriden konkurrens, menar de.

Annons

I Gävleborgs län finns totalt 43 hälsocentraler. 29 av dem drivs av Region Gävleborg, 14 av privata företag.

Läs även: Speciallösning ska rädda krisande hälsocentral

Samtliga ingår i det gemensamma hälsovalssystemet och finanseras med skattepengar. Varje hälsocentral i systemet får varje år en ersättning som motsvarar det uppdrag den har.

Meningen är att de pengar som tilldelas ska räcka till den vård som bedrivs. Men så har det inte fungerat, varken i Gävleborgs län eller i flera andra delar av landet. Flera av de offentligt drivna hälsocentralerna har en tendens att inte hålla sin budget utan gå med underskott.

Under 2011–15 gick den offentligt drivna primärvården i Sverige med totalt 972 miljoner kronor i underskott, enligt en ny rapport från branschorganisationen Vårdföretagarna. I kronor räknat är Gävleborg den region som haft de största underskotten, sammanlagt 202 miljoner kronor på fem år.

Medan de offentligt drivna hälsocentralerna gått back och fått sina underskott täckta har de privata hälsocentralerna fått klara sig med den grundersättning de fått.

- Det här snedvrider konkurrensen. Hälsocentralerna lever under helt olika villkor. Förutsättningarna blir inte desamma när landstingen bakvägen håller sina egna hälsocentraler under armarna, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert vid Vårdföretagarna.

Karin Liljeblad, Vårdföretagarna, är kritisk mot att regionens underskottstynga hälsocentraler hålls under armarna medan de privata får klara sig själva.

Det kan finnas rimliga förklaringar till att underskott uppstår, konstaterar hon. Att till exempel bedriva vård i glesbygd kan kosta mer än att ha en mottagning i en storstad. Men sådana faktorer bör vägas in redan när pengarna fördelas till hälsocentralerna.

– Det är justare att ha en särskild glesbygdsersättning än att i efterhand täcka underskott, säger hon.

Vårdföretagarna menar att hälsovalssystemet måste göras konkurrensneutralt och lägger fram olika förslag till lösningar. Men den viktigaste slutsats man kan dra av rapporten är att primärvården totalt sett får för lite pengar, anser Karin Liljeblad.

– I debatten sägs ofta att nu måste man satsa på primärvården. Ändå blir det inte så. Hela primärvården är underfinansierad, säger hon.

Men den uppfattningen delas inte av ledningen för Region Gävleborg. Regionrådet Tommy Berger, S, ser inget behov av att generellt anslå mer pengar till hälsocentralerna.

– Vi har några hälsocentraler med ekonomiska problem. Men vi har fler som går med överskott. Det visar att ersättningen generellt sett inte är för låg, säger han.

Regionrådet Tommy Berger, S, tycker inte att det behövs mer pengar till primärvården i Gävleborg.

Jämförelser har gjorts med andra delar av landet och Region Gävleborg har inte en snålare hållning till primärvården än andra landsting, enligt Tommy Berger.

Tommy Berger påpekar att regionen måste upprättålla vård i områden där privata vårdföretag kanske inte ser det som lönsamt att etablera sig. Det gäller till exempel Hofors där hälsocentralen just nu dras med svåra ekonomiska och personella problem.

– Vi har alltid ett sistahandsansvar som vi måste ta. Det kan delvis belasta oss ekonomiskt.

Att regionen täcker de underskott som uppstår på enskilda hälsocentraler är inget som snedvrider konkurrensen, anser han.

– Vi tillämpar ett koncerntänkande.

Moderaternas regionråd Patrik Stenvard däremot instämmer i kritiken från Vårdföretagarna.

– Det här har vi påtalat i flera år utan att få något gehör. Spelreglerna är inte justa när man låter de egna hälsocentralerna gå med underskott år efter år utan att vidta några åtgärder, säger han.

Patrik Stenvard, M, regionråd i opposition, vill bolagisera de offentligt drivna hälsocentralerna i Gävleborg.

Ett sätt att skapa konkurrensneutralitet vore att ombilda den regiondrivna primärvården till ett regionägt aktiebolag, anser Moderaterna. Det skulle göra verksamheten till en fristående ekonomisk enhet som själv fick hantera sina underskott och överskott och forma en ändamålsenlig struktur.

– Vi ser Folktandvården som ett föregångsexempel. Det var en krisverksamhet som genom bolagiseringen 2007 förvandlades till en framgångssaga. Vi tror att man kan uppnå samma resultat med primärvården, säger Patrik Stenvard.

Resultat för primärvården i egen regi, Region Gävleborg:

2011: –58 miljoner

2012: – 28,8 miljoner

2013: – 48,3 miljoner

2014: – 38,7 miljoner

2015: – 28,3 miljoner

Källa: Vårdföretagarna

Läs mer: Vårdkris i Ockelbo, ännu värre i Hofors – "det är fara för patientsäkerheten"

Läs mer: Här får du snabbt specialistvård – om du är beredd att betala

Annons
Annons