Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

TV-profilen Erika Åberg: "En del av Strömvallens kulturhistoria är inget som ska bevaras – utan något vi ska lära oss av"

Artikelserie
Öppna Strömvallen

Hon är byggnadsantikvarien som går rätt genom rutan.
Nu träffar vi Erika Åberg utanför Strömvallen.
Det blev ett samtal kring bevarande – men också kring att inte göra om misstag från historien.
– Strömvallen har lite grovt uttryckt varit en plats för unga, vita män – ska portarna öppnas igen hoppas jag att det här kulturarvet ska vara tillgängligt för ännu fler än så, säger hon.

Annons
Erika Åberg vid en av portalerna till Strömvallen.

Vi ska leta oss tillbaka till den tuffa, men så klockrena åsikten, senare i artikeln.

Men först är det intressant att se och höra vilket intresse som Strömvallen verkar kunna locka fram ur de personer vi möter från olika miljöer och bakgrund i den här artikelserien.

Örjan Ohlström, ordförande i Gestriklands fotbollförbund, Peter Henriksson, fotbollsprofil och engagerad i Gävle GIK, Peter Hallgren Stjerndorff, präst och fritidspolitiker, Mikael Hammarstrand, domare vid tingsrätten – och nu Erika Åberg.

De kommer från olika bakgrund, men hittar alla sin egen ingång till den egentligen igenbommade Strömvallen.

– Att byggnaden är uppskattad i stan och har sin plats i historien råder väl inget tvivel om längre, eller hur? säger Erika Åberg.

Frågan är retorisk, men det är framtiden som hänger i luften där ovanför den snart 100-åriga arenan vid Gavleån.

LÄS ÄVEN: Toppjuristen i Villastaden: "Idrotten fostrar mer än något annat i det svenska samhället – därför behövs Strömvallen"

Erika Åberg visar sig ha tre grundläggande teman i sina synpunkter kring Strömvallen:

* Respekt – framåt och bakåt.

* Den fysiska byggnaden.

* Historia är inte nostalgi.

Strömvallen får därför inte förfalla eller byggas om till oigenkännlighet

Därför börjar hon att utveckla tankegångarna.

– Vi måste visa respekt för de människor som levt före oss, för de som tog initiativ och byggde Strömvallens läktare med ett så stort engagemang.

– Men även för de som kommer efter oss. Man måste visa lite ödmjukhet för att vi som lever nu bara är här en kort stund i den här byggnadens långa historia. Så vi måste visa generositet mot kommande generationer – det här tog vi hand om så ni skulle få nytta av det.

– Strömvallen får därför inte förfalla eller byggas om till oigenkännlighet.

Det är den första tunga tegelstenen i argumentationen. Den andra är ännu tyngre – och går till och med att känna på.

Tänk dig när de satt och spånade för att bygga Strömvallen

Det handlar om själva den fysiska byggnaden, Strömvallens läktare från 1923.

– När man går förbi den här byggnaden och ser detaljerna så är det oerhört fascinerande. Bara de här huggna portalerna i sandsten och galler i smidesjärn. Det är ju människor som med sin yrkesskicklighet har jobbat med de här i månader, kanske år.

– Tänk dig när de satt och spånade för att bygga Strömvallen? ”Den ska hålla i minst hundra år och se ut som en borg med en massiv tegelmur, jättelika portaler i huggen sten och så ska det vara specialdesignat smidesjärn i de stora grindarna och så gör vi så här också, och så här…”

Svårt att göra. Faktiskt.

– Det är väl ingen arkitekt som sitter och brainstormar så i dag? Men det hade man möjlighet till på den tiden och då hade man den hantverksskickligheten. Och blev resultatet så här fantastiskt.

LÄS ÄVEN: Här är prästen som ser tre goda ting med att Strömvallen får nytt liv

Bara att gå förbi Strömvallen ger de här intrycken. Men om man tar en promenad i Stadsträdgården kan man på slänten på andra sidan Gavleån faktiskt numera se de gamla vändkorsen.

– De är inte direkt som vändkorsen i tunnelbanan, eller hur?

Borde inte en sån här byggnad vara en inspirationskälla även i framtiden?

– Absolut. Man har facit här för hur de här byggnadsmaterialen åldras.

Man får fundera över vilkas historia som inte fått lika mycket utrymme här

Erika Åberg stannar dock inte här utan går vidare kring en tredje tanke som faktiskt är en rörelse i tiden.

– För mig handlar historiskt intresse väldigt sällan om nostalgi. För mig handlar historia om tillbakablickar, om vad man kan lära sig av historien. Och då handlar det inte alltid om någon romantik direkt.

– Jag är inte intresserad av att bevara Strömvallen bara för att det har gjorts heroiska insatser här. Utan man får vara lite kritisk också. Vems historia är det som har utspelats på den här platsen? Det är…vita, unga mäns framför allt. Man får fundera över vilkas historia som inte fått lika mycket utrymme här. Och det är bland andra kvinnors, folk med annan etnicitet, seniorer, folk med funktionsnedsättningar…

MISSA INTE: Han ser inte bara fotboll: "Strömvallen kan bli det mest spännande integrationsprojekt i Gävle"

Nu tangerar vi alltså vilken funktion Strömvallen skulle kunna fylla i framtiden.

– Den här platsen och idrottshistorien har varit ganska snäv. Och d-e-n delen av kulturhistorien finns det ju inget som bör bevaras från – utan snarare tvärtom. Vilken är vår lärdom och vilka värderingar vill vi bygga i framtiden på den här platsen?

Vi stannar där även i den här intervjuen. Utanför Strömvallen, stängd och öde.

– Det är inte alls bra. För när något bara står så börjar det förfalla och sedan följer skadegörelse. Jag har sett alldeles för många exempel på det, säger Erika Åberg.

FOTNOT: Gestriklands fotbollförbund når du på mejlen fotboll@gastidr.se och på vanliga post- och besöksadressen Gestriklands fotbollförbund, Box 975, Nobelvägen 2, 802 67 Gävle.

LÄS ÄVEN: Fotbollsordföranden: "Självklart behöver vi all hjälp vi kan få"

STISSE ÅBERG: Nu öppnar vi Strömvallen igen – eller hur?

HELA LISTAN: De största händelserna på Strömvallen någonsin

MISSA INTE: Nu öppnar vi Strömvallen på facebook

SE ÄVEN: Öppet möte om Strömvallens framtid – se hela mötet här

LÄS ÄVEN: Stisse Åberg: Bara att leta fram nyckeln – nu blir det fotboll på Strömvallen igen

BODIL JUGGAS: Hejdå Strömvallen

Annons
Annons
Annons