Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Högskolan för slapp?

+
Läs senare
/

GÄVLE Fyra av tio studenter tycker inte att studierna motsvarar en heltid. Två av tio efterlyser högre krav, visar en stor undersökning från Högskoleverket.

En högskoleutbildning är en stor investering i tid och pengar. Men studenternas tid utnyttjas inte alltid effektivt, visar rapporten Studentspegeln 2007.
- Man kan ställa högre krav på de som tillhandahåller utbildningen, att de strukturerar verksamheten så att det blir något att bita i, säger Gunilla Jacobsson vid Högskoleverket.

Svaren från drygt 6 300 studenter visar alltså att fyra av tio heltidsstudenter inte fyller veckan med studier. Det gäller särskilt för humanister, teologer, samhällsvetare och jurister. Genomsnittsstudenten lägger ned mellan 21 och 25 timmar per vecka. Högskoleverket påpekar dock att studenterna kan ha underskattat sin tidsinsats.

Jämfört med Studentspegeln 2002 har andelen som inte ser studierna som en heltidssysselsättning ökat från 33 till 39 procent. Det är också fler som lönearbetar parallellt med studierna.
- De tycker inte att studiemedlen är tillräckliga och har tid och möjlighet att arbeta, säger Gunilla Jacobsson.
En orsak till utvecklingen kan vara att resurserna per student minskat när högskolan kraftigt byggts ut.
- Lärartiden har minskat och nått en nivå där det blir en orimlig uppgift för studenten att fylla resten av veckan med självstudier, säger Gunilla Jacobsson.

Den förklaringen ger också Christoph Bargholtz, ordförande i Sveriges universitetslärarförbund:
- Anslagen motsvarar inte prisökningarna. Ska man ha lika många studenter, ja då snålar man in på något undervisningspass igen. Det är där kostnaderna finns och därför är kvalitetssänkningar i undervisningen oundvikliga, säger han.

Gunilla Jacobsson pekar på att förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan olika utbildningar. En läkarstudent har väsentligt mer lärartid än en ekonomstudent.
- Går du en utbildning som är väldigt strukturerad får du ut mer av samhällets resurser. Går du en utbildning med mycket självstudier får du mindre. Det finns ingen mall för hur balansen ska se ut, men det kan vara värt att fundera på om det inte finns varningssignaler i det här materialet, säger Gunilla Jacobsson.

Men hon vill inte ge bilden av svensk universitetsutbildning på fallrepet. Inget annat land i Europa kvalitetstestar sina utbildningar lika mycket som Sverige. Och studenterna själva ger slutomdömet godkänt.
- Kontentan är att studenterna är väldigt nöjda med sin utbildning, runt 90 procent ger betyget bra eller mycket bra och 84 procent skulle välja samma utbildning igen, säger Gunilla Jacobsson.
Högskoleverkets rapport publiceras på torsdagen. Utbildningsminister Lars Leijonborg (fp) har avstått från att kommentera undersökningen.

Anna Lena Wallström/TT
Elin Hjertqvist/TT
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons