Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Jim Jonsson och 1 600 till letar jobb i Gävle

+
Läs senare
/
  • Jim Jonsson slutade gymnasiet för ett år sedan och i några månader                                         har han haft en lärlingsplats sedan dess. Annars har han varit arbetslös och han tycker att han inte får chansen att visa vad han kan.
  • Roland Ericsson, Centerpartiet: Bygga en bro mellan skola och arbetsmarknad med lärlingsjobb, praktikplatser och satsa mer på ung företagsamhet i skolan. Avstampsjobb som ska omfatta personer upp till 26 år under högst ett år där vanliga villkor som pension, a-kassa och sjuklön gäller. Förlänga möjligheten att provanställa från sex till tolv månader. Sänka tjänstemomsen från 25 till 12 procent. Nyexjobb för nyutbildade akademiker med lägre ingångslön ­under det första året.
  • Roger Hedlund, Sverigedemokraterna: Utökad satsning på lärlingssystemet och begränsa arbetskraftsinvandringen.
  • Per-Åke Fredriksson, Folkpartiet: Se till att alla elever går och klarar gymnasieskolan. Bygga ut lärlingssystemet för att få fler lärlingsjobb inom både privat och offentlig sektor. Behålla lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar. Skatte- och regellättnader till företag så att fler jobb skapas och se till att just Gävle kommun har den bästa servicen så fler företag vill verka och växa i Gävle.
  • Inger Källgren Sawela, Moderaterna: Gävle måste ta till sig alla de möjligheter som vår regering har skapat för att ge de unga möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Samarbeta med Arbetsförmedlingen. Gävle kommun måste ställa upp och ta emot ungdomarna på alla sätt. Givande samverkan mellan socialtjänst och vår kommunala arbetsmarknadsenhet. Skapa en tro på utbildning och visa på alla möjligheter.
  • Peter Hasch, socialdemokraterna: Vi vill snabbt skapa 100 000 fler jobb, praktikmöjligheter och utbildningsplatser. Vi vill införa ett Ungdomsavdrag där hela arbetsgivaravgiften tas bort för den som anställer en ung ­arbetslös. Vi vill ta bort regeringens aktivitetsförbud, som tvingar unga att vänta minst tre månader för att få utbildning eller praktik. Vi kommer redan 2011 att införa ett Ungdomslyft för att ge unga arbetslösa möjlighet att läsa in gymnasiet med rimliga studievillkor.
  • Marita Engström, Vänsterpartiet: Vi vill ge kommuner och landsting mer pengar för att kunna återanställa personal, det kommer att gynna ungdomarna. Det ger också resurser för att motverka att ungdomar hoppar av gymnasiet, med 6 000 fler lärare i skolan. Andra förvaltningar ska samarbeta med skolan. Vi vill se till att ungdomar inte hamnar i passivitet. De som redan har hoppat av vill vi ge chans till vidareutbildning. Vi vill också satsa på mer byggande.
  • Lennart Ahlenius, Kristdemokraterna: Skolan måste bli bättre, så att ungdomar får en bra start. Lärlingsmodellen behöver byggas ut. Man ska fånga upp ungdomar tidigare så att de kommer ut på en arbetsplats. Ungdomar ska inte behöva vänta i 90 dagar för att komma med i någon aktivitet.  Kommun och landsting måste ta in fler praktikanter. Sedan vill vi jobba för att ingångslönerna sänks. Den diskussionen får vi ta med facken och företagen.
  • Roger Persson, Miljöpartiet: Vi vill skapa arbeten genom att investera i framtiden. Investeringar i hållbar infrastruktur i klimatomställning, bostadsbyggande och mer entreprenörskap i skolan för att på sikt få fler att vilja starta företag. Vi vill omedelbart satsa mer på praktikmöjligheter och utbildningsplatser samt införa ett ungdomsavdrag motsvarande arbetsgivaravgiften för de företag som anställer en ung arbetslös.

– Jag vet att jag kan så mycket mer än jag får chans att visa.

Jim Jonsson från Gävle är en av 1 600 ungdomar i Gävle som saknar jobb. Men någon lösning hos ­politikerna ser han inte.

– Jag tycker att de mest svamlar om alla pensionärer.

Jobbpolitiken avgjorde riksdagsvalet för fyra år sedan. Det är både segrare och förlorare överens om, och det kanske blir samma sak den här gången. För 20-årige Jim Jonsson från Gävle är det i alla fall den absolut viktigaste frågan. Han och över 100 000 andra ungdomar i Sverige saknar ett jobb att gå till.

Den svenska ungdomsarbetslösheten är en av de högsta inom EU, även om statistiken inte alltid är glasklar. Däremot är det helt säkert att Gävleborg har Sveriges högsta arbetslöshet och den högsta ungdomsarbetslösheten.

I länet var över 4 500 ungdomar mellan 18 och 24 år antingen öppet arbetslösa eller deltog i någon form av program i augusti, 100 fler än förra året.

Jim Jonsson gick ut handelsprogrammet för ett år sedan och jobbade tre månader som snickarlärling i höstas. Sedan dess har han sökt jobb, hittills utan resultat. Han kan tänka sig att plugga vidare, men först vill han jobba ett tag och tjäna ihop lite pengar.

– Prio ett är att få ett jobb, så man står på stadig mark.

Men jobbjakten har inte gått så lysande och tillvaron som arbetslös är nedslående.

– Man hamnar i en väldig svacka. Man söker och söker, men det händer inget. Oftast får man inte ens något svar, säger Jim Jonsson.

Nu går han på jobbcoachning och får utvecklingsersättning från Försäkringskassan. För en arbetslös ungdom, som inte har rätt till A-kassa, innebär det som mest 135 kronor per dag. Jim Jonsson skulle inte ha något emot om politikerna kunde höja den ersättningen.

– Det blir mamma och pappa som får bidra med mycket. Det är jobbigt att hela tiden tänka på vad man kan och inte kan göra.

De flesta av hans kompisar har jobb, så Jim Jonsson försöker att hålla i plånboken i veckorna för att kunna umgås med kompisarna och spendera lite mer på helgerna. Och han vet varför kompisarna i de flesta fall har lyckats få jobb. De har fått det genom kontakter.

– Det känns som att det är det enda sättet.

De ungdomar som skriver in sig på arbetsförmedlingen får vänta i 90 dagar innan de kan få till exempel en praktikplats.

– Det kan kännas frustrerande. Många är taggade och vill att det ska hända något, säger arbetsförmedlaren Carola Persson på förmedlingen i Gävle. Men den dystra statistiken till trots är det ingen hopplös stämning på Arbetsförmedlingen, varken hos de arbetslösa eller hos personalen.

– Det finns jobb och vi skriver ut folk hela tiden. De flesta tror också att det ordnar sig. Det tar bara lite olika lång tid.

Tuffast är det för dem som saknar betyg från gymnasiet. Den gruppen har kanske allra svårast att ta sig in på arbetsmarknaden, även om Carola Persson börjar se en attitydförändring hos arbetsgivarna. Det finns en tendens att de ser mer till personliga egenskaper än till formella meriter, åtminstone när det gäller enklare jobb.

– Många av ungdomarna är otroligt duktiga. Problemet är att de så sällan får visa vad de kan.

Hon uppmanar alla att säga ja till det som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Coachning som Jim Jonsson går på har fungerat och praktikplatserna, även de som kanske inte är riktigt vad den arbetslöse har tänkt sig, är en möjlighet.

– Det är bevisligen bättre att ungdomar är ute och gör något. Även om man tycker att man inte har någon nytta av det syns det i meritförteckningen, säger Carola Persson.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons