Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Om några häften...

+
Läs senare

Det där med bildning är omstritt, så pass omstritt att det emellanåt lyser med sin frånvaro till och med inom verksamheter som är till just för att arbeta med bildning och kunskap. Ja, den akademiska världen är ett exempel. I debatten om vad som bör eller ska läsas av det stora skönlitterära arvet vi har att förvalta och resonera om i kritisk belysning, är inte ens sams om att vara osams. En litterär kanon säger somliga skulle bli ett tvång. Andra säger en befrielse. Ännu andra säger att utan ett samtal om en kanon, blir det de som sitter på beslutsrätten som bestämmer. Bildning och kanon. I bildningsrörelsen heter det: Vill du gå framåt, gå i cirkel. Ja, studiecirkel.

Högskoleverket har i nio behändiga skrifter gett sig in i den nödvändiga debatten om just bildning och kanon – och då inte endast litterär kanon utan även vad inom matematik, ekonomi, fysik, teater, religion, teknologi och filosofi som är önskvärt att den högre utbildningen tar under luppen. Skrifterna är gratis och kan beställas via Högskoleverkets hemsida på webben.

De nio skrifterna är i sig tillräckliga för att exempelvis i studiecirkelform och varför inte i högskolekurser som ger akademiska poäng belysa frågor om vetenskapens begränsningar, om kunnande som grundar sig i teoretiska modeller, om kunnande som inte är resultat av teoretiska modeller, om religiösa föreställningar och de världsförklaringar som kompletterar och bekämpar vetenskaplig kunskap, om ämnesövergripande bildning och matematikens plats i vår och andra kulturer, om teater och iscensättande av läroprocesser, om naturvetenskapliga och människovetenskapliga bildningsformer, om hushållandets och fördelandets möjligheter, om utbildningens frihetspotential och – om skrivande som en väg till att erövra såväl bildning som förståelse för och uppgörelse med fördomar och ytlighet. Det sistnämnda skildras i en mycket välskriven essä om hur skrivandet och att skriva om och att skriva om kan vara bildande. Det är Maria Hammarén som skrivit denna den nionde rapporten i bildningsserien från Högskoleverket: Bildning och skrivande. Några inledande hammarénska rader lyder: Bildningsbegreppet är stort och jag vill inte begränsa det. Låt det vara yvigt och öppet. I centrum står ändå förmågan att utveckla referenspunkter utanför mig själv, utanför min egen krets och mina erfarenheter – att vidga min föreställningsförmåga.

Fortsättningen är inte sämre. Jag lovar.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons