Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Varför reser de?

+
Läs senare
/
  • IS-krigare i strid i Syrien. Även svenskar reser iväg för att slåss på deras sida.

Litteraturrecension Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg: Svenskar i krig 1945-2015 Historiska media

Vad är det som får svenska medborgare att gå i främmande krigstjänst?

Frågan är högaktuell, inte minst med tanke på den situation som råder i Syrien och Irak med svenska ungdomar som ansluter sig till jihadister inom Islamiska staten (IS). Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg fortsätter sitt arbete med att kartlägga svenskar som gått ut i krig under de senaste hundra åren. Den första boken täckte åren 1914 till 1945 (utgiven 2004), den nya behandlar tiden efter andra världskriget fram till dagens situation.

Hundraårsperspektivet ger författarna grunderna; idealitet, äventyrslystnad, släktband. Men i fallet med IS tillkommer också troligen en känsla av samhörighet och ödesgemenskap liksom en religiös faktor (det heliga kriget). Det i sin tur samverkar med det sätt som rekryteringen sker; effektiv manipulering och bearbetning genom vänskapsband och sociala medier.

Kapitlet "I Jihads tjänst" har varit omöjligt att gå förbi men omfattar endast ett 20-tal sidor av bokens totalt närmare 350. Merparten av texterna rör andra krigsskådeplatser fördelade på alla världsdelar utom Australien; från statens Israel utropande 1948 till konflikten i Ukraina 2015. Den röda tråden är svenska medborgares inblandning och engagemang i striderna.

Precis som i den första boken är det ett imponerande faktapussel som lagts med hjälp av svensk och utländsk litteratur, personliga arkiv, brev, tidningsartiklar, intervjuer med inblandade och släktingar. Den gedigna notapparaten gör det dessutom möjligt för den intresserade att söka sig vidare på egen hand.

Flera av konflikterna är väl kända för en svensk publik; Koreakriget, Vietnamkriget, inbördeskriget i Nigeria med utbrytarstaten Biafra samt konflikterna på Balkan. Andra har inte på samma sätt speglats i media. De olika kapitlen behandlar varje konflikt och är pedagogiskt uppbyggd med en introduktion som ger krigens orsaker, förlopp och dess följder.

Huvudvikten läggs dock vid att lyfta fram enskilda öden. Vilka var de svenskar som gick ut i främmande krigstjänst? Vad var det som drev dem? Hur ser de på sin insats? På det sättet blir boken både personhistoria och krigshistoria insatt i ett svenskt politiskt sammanhang.

Förre landshövdingen och fackföreningsmannen Sigvard Marjasin (i israelisk tjänst) och flygarlegenden Carl Gustaf von Rosen (vid flera konflikter i Afrika) är ett par av de kända personer som läsaren möter. Men här finns också mer okända namn som Sundsvallsgrabben Ingvar Grundström som gick till sjöss och så småningom hamnade i franska Främlingslegionen och under två år deltog i strider vid Algeriets frigörelsekamp i början av 60-talet.

Ett par av kapitlen är av mer resonerande karaktär. Författarna speglar bland annat svårigheterna att dra gränsen mellan militära rådgivare, soldater och terrorister samt refererar hur olika nationer rent juridiskt ställt sig till krigstjänst hos främmande makt. Här finns referenser också till sommarens debatt i Sverige. Det är ambitiöst men känns samtidigt något oavslutat och gjort i hast. Att skriva historia i närtid är som sagt inte alltid så enkelt.

När den randmärkningen väl är gjord är det bara att glädja sig åt en gedigen historielektion gestaltad genom individuella öden.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons