Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vita streck kan vinna nordiskt pris

/
  • Sara Lundberg i ateljén i Stockholm. I slutet av oktober byter hon miljö och reser till Oslo för att medverka vid en stor gala på Operan, där Nordiska rådets första pris till barn- och ungdomslitteratur delas ut.
  • I
  • Många oväntade möten väntar huvudpersonerna i Sara Lundbergs tredje bok om Vita Streck och Öjvind.
  • Kontrasterna mellan den ordningsamma Vita Streck och den fladdrige Öjvind är stora. I Sara Lundbergs tredje bok om det omaka paret blåser Öjvind helt sonika i väg till världens ände.

När illustratören Sara Lundberg började skriva egna texter slog hon igenom med en skräll. Nu har hennes förunderliga bilderbok "Vita streck och Öjvind" chans att vinna Nordiska rådets pris i den nyinstiftade kategorin barn- och ungdomslitteratur.

Annons

Vita Streck dök upp första gången 2009 i bilderboken med samma namn. Hon är flickan som målar de vita strecken i vägens mitt, de som skapar ordning och reda i trafiken. Och inuti Vita.

Ända tills pojken Öjvind i den andra boken dimper ner i Vitas färgpyts och ställer till oreda. För Öjvind är en sådan som flyger, vinden tar honom dit den vill. Den jordbundna Vita och den fladdriga Öjvind blir vänner. Men så, i den tredje boken, blåser Öjvind till världens ände, trillar rätt över kanten.

- Huvudtemat i den sista boken är att det inte finns något slut. Att slutet alltid är en början på någonting och det gäller för allt i livet, för allt i universum, förklarar den udda kompisduons skapare.

Sara Lundberg har en förmåga att prata om det existentiella på ett jordnära sätt. Hon är inte troende, men intresserad av andlighet och av Gudsbegreppet. Den som läser Vita-böckerna får följa med på en hisnande färd genom filosofiska fantasier där vad som helst kan hända - vem hade till exempel anat att Öjvind skulle stöta på en liten förnöjd farbror som vallar dammråttor på andra sidan världens kant?

Det märks att Sara Lundberg har en kärleksfull relation till sina skapelser.

- Böckerna ligger väldigt nära mig, och jag känner igen mig i alla karaktärer. Jag kan vara lika rigid och fast i ett spår som Vita. Och jag kan vara Öjvind som fladdrar omkring. Men jag är också Alvaro, som är både är ett slags Gudsgestalt och en gammal ungkarl.

Man kan förledas att tro att Sara Lundberg har slagit igenom över en natt på grund av de nomineringar och utmärkelser som Vita-serien renderat. I själva verket hade hon illustrerat barnböcker i nästan tolv år innan hon gav skrivandet en chans; och mot slutet nötte Sara Lundberg sin röda skrivbordsstol alltmer frustrerat.

- Att illustrera tar oerhört mycket kraft, det är jättesvårt att leva på, man lägger ner sin själ och gestaltar texten utan att få någon kredd för det. Till slut började jag fundera på om man måste vara en idiot för att jobba med barnböcker.

Efter att ha slitit med den rikt illustrerade ungdomsboken "Skriv om och om igen" var hon på vippen att lägga av. Men när samma bok vann Augustpriset gav det ny kraft.

- Det är så lätt att vara arg på världen utanför och tänka "de ser inte mig". Men jag tror att det hör ihop med ens egen oförmåga att ta sig själv på allvar. För det var först när jag vågade skriva Vita-böckerna som det började hända någonting.

Skriva ja. En avgörande anledning till att Sara Lundberg slagit igenom är att hon börjat använda ordet. Ordet väger tyngre än bilden, det är hon övertygad om.

Sara Lundberg hoppas att Nordiska rådets nyinstiftade pris kan bidra till att höja statusen för barnböcker. Det enda hon ställer sig frågande till är att bilderböcker och ungdomsromaner, precis som vid Augustpriset, tävlar mot varandra trots att de är väsensskilda konstformer.

Vem som vinner får både hon och övriga Norden veta den 30 oktober, då en påkostad och tv-sänd prisgala hålls på Operan i Oslo. Sara Lundberg kommer definitivt att vara på plats i Norge. Därefter återvänder hon till sin trivsamma ateljé i ett industriområde strax utanför Stockholms tullar, där två författares manus väntar på att illustreras.

Vita och hennes vänner då?

- Vi får se, säger Sara Lundberg. Jag håller på att finurla på en bok till.

Innan vi skiljs åt korrigerar hon mitt exemplar av "Öjvind och världens ände", författaren tycker att något saknas i den första upplagan. I det vänstra hörnet på sista uppslagets nattliga stadssiluett står det nu med prydlig svart skrivstil: "Det finns inget slut".

Lisa Boda/TT

Annons
Annons
Annons