Annons

Debatten ett tecken på demokrati

/

Gävleborg har högst arbetslöshet och lägst utbildningsnivå. – Därför borde Högskolan i Gävle särbehandlas, menar rektor Maj-Britt Johansson. Men i dag ligger Gävleborgs län lågt när det ­gäller statliga högskolepengar. Också regionens och företagens stöd ligger på bottennivå.

Är Högskolan i Gävle på väg att bli en yrkeshögskola, utan större inslag av humaniora?

– Nej, det hoppas jag verkligen inte. Min ambition är att Högskolan i Gävle ska leverera det framtiden behöver och självklart ingår humaniora i det behovet. Vi är beroende av humanistisk kunskap för att förstå varför vi handlar som vi gör. Problemet i dag är att studenterna inte efterfrågar humanistiska utbildningar på samma vis som tidigare. Därför är vi i den här kritiska situationen.

I dag begär högskoleledningen att de humanistiska utbildningarna ska bära sina egna kostnader. Tycker du att det är rimligt att detaljstyra så hårt?

– Sju år i rad täcktes humanioras underskott av andra utbildningar. Trots ständiga diskussioner sågs inga tecken på förbättringar. Då fick styrelsen nog och krävde en ekonomi i balans.

Flera lärare har reagerat negativt på att du talat om högskolan som ett företag och om studenterna som kunder.

– Det är möjligt att jag sagt så för att göra verkligheten tydlig. Drar man ut konsekvenserna av regeringens politik så handlar det om att varje lärosäte måste skapa efterfrågan på sina utbildningar. Det är arbetsmarknadens behov och studenternas önskemål som styr. Utbildar vi till bristyrken får vi fler platser. Men det tillförs inga nya platser i systemet, utan vinnarna tar från de lärosäten som har lågt söktryck. Söktrycket blir därför oerhört viktigt. Givetvis kan inte högskolan likställas med ett privat företag. Men vi måste ha god ordning på vår ekonomi, precis som företagen måste.

Har Högskolan i Gävle tillräckligt stöd från det omgivande samhället?

– Nej, vi ligger i botten på tabellen när det gäller forskningsstöd från företag, region och kommuner (på plats tio av tolv högskolor).

En del av problematiken är att den humanistiska kompetensen alltför sällan synts utanför högskolan – trots att samverkan med omgivande samhället finns inskriven i högskolelagen. Vad har du gjort för att humanisterna ska bli mer synliga och delta mer aktivt i samhällsdiskussionen?

– Samverkan kan inte beordras fram, den bygger på att minst två parter har ett gemensamt intresse. Humanisterna måste utgå från sin egen kompetens när de gör sig synliga. Jag har förstås sett de här problemen och har bland annat infört samverkansansvariga på alla akademierna. Dessutom har jag tillsatt en arbetsgrupp med ledamöter från styrelsen med uppdrag att stimulera humanisternas samverkan.

Hur tror du omvärldens bild av Högskolan i Gävle ser ut?

– Många tror, felaktigt, att vi är en liten regional högskola. Men om vi ordnar högskolorna i Sverige efter storlek på utbildningsuppdraget finns Gävle i gruppen på tredje plats. Vi är alltså snarast en stor regional högskola. En del kanske just nu störs av debatten om högskolans inriktning och verksamhet. Jag tycker inte att debatt är ett problem. Det kan i stället ses som ett tecken på engagemang och önskan att förbättra. Ett högst demokratiskt uttryck, alltså.

Diskussionen om högskolan är intensiv, inte minst i Gefle Dagblad. De flesta som kommenterar gör det under signatur. Flera högskolelärare har och hört av sig till mig och vill ge sina versioner. Men de vill inte framträda själva, utan hänvisar till att arbetsklimatet är så dåligt att de inte vågar. Vad är din kommentar till det?

– Det är mycket allvarligt och mycket otillfredsställande att man i en högskola inte vågar uttrycka sin uppfattning. Det är helt främmande för mig. Nu arbetar vi särskilt med arbetsmiljön och med åtgärdsplaner. Det är viktigt att vi har förtroende för varandra; chefer och medarbetare och medarbetare emellan. Sedan handlar det förstås om att få till en saklig dialog som för högskolan framåt.

Marknadsföringen av högskolans utbildningar har fått kritik, inte minst från humanisterna. Är du nöjd med den bild som här ges av Högskolan i Gävle?

– Marknadsföring handlar om att slå igenom bruset. Vi är cirka 40 utbildningsanordnare som slåss om ett begränsat antal utbildningsplatser. Det gäller att skapa efterfrågan på de utbildningar vi har och därför är det nödvändigt att satsa på offensiv marknadsföring. Vi kommer att få se ännu mer av det i högskolesektorn i framtiden.

Har du på något vis protesterat mot regeringens allt hårdare styrning?

– Jag har tagit fram underlag som visar att Gävleborgs län har ett särskilt utsatt läge och därför borde få särbehandling. Vi har landets lägsta utbildningsnivå och landets högsta arbetslöshet, men trots det får länet ett mycket lågt statligt anslag för högre utbildning (på plats 16 av 18 län). Utslaget per invånare syns det ännu tydligare. Staten satsar alltså väldigt lite på gävleborgaren. Men är det någonstans regeringen borde satsa på en högskola så är det i Gävleborg. Jag har visat de här siffrorna för ministern och bett att departementet ska ta hänsyn till det faktiska läget när utbildningsplatserna fördelas. Men tyvärr är intresset för regionalpolitik lågt.

Har Jan Björklund lyssnat?

– Hittills har ministern inte velat resonera i mina termer, men departementet har begärt att få titta närmare på underlaget.

Har du som rektor möjlighet att välja en annan väg för högskolan i Gävle?

– Att negligera regeringens signaler skulle vara ett mycket effektivt sätt att på några år lägga ner hela Gävles lärosäte. Föreställ dig att jag skulle strunta i studenternas efterfrågan och låta humanisterna anordna de kurser de själva vill ge. Det finns en uppenbar risk för att söktrycket omedelbart skulle sjunka och våra platser skulle flyttas till andra lärosäten. Man måste acceptera externa villkor men det finns alltid ett handlingsutrymme. Det hoppas jag också humanisterna ska se.

Högskolan på Gotland och Uppsala universitet har just begärt regeringens tillstånd att få slås samman. Flera politiker menar att också Högskolan i Gävle borde slås ihop med Uppsala universitet. Är det ett realistiskt krav?

– Nej! Söktrycket beräknas i dag i nyckeltal. I dag är det specialisthögskolorna – bland annat Karolinska, Lantbruksuniversitetet, Ersta Sköndal – som har de högsta nyckeltalen. Sedan kommer de stora universiteten och därefter högskolorna. Jämfört med andra högskolor har vi på program, generellt sett, inget dåligt söktryck, men vi är inte lika attraktiva som Uppsala. Om vi slog oss ihop med Uppsala skulle vårt gemensamma genomsnittliga nyckeltal sjunka. För att stå oss i konkurrensen skulle vi tvingas skära i utbildningar med få sökande – och det är med stor sannolikhet sådana som ligger i Gävle.

Just nu diskuterar vi andra sorters samarbeten. I Gävle är vi bra på rekrytering av studenter från länder utanför EU och EES, så kallade tredjelandsstudenter. Nu vill Högskolan i Dalarna och Mittuniversitetet koppla på våra erfarenheter. Vi undersöker nu om vi tillsammans kan marknadsföra oss utomlands. Inom de områden vi har överlappande utbildningar diskuterar vi också på sikt att renodla så att programmen ges antingen i Gävle, Sundsvall eller Falun. Antingen får studenterna pendla, eller också lärarna.

Den nya visionen, där utbildning och forskning ska riktas mot en hållbar livsmiljö, tolkas av dina kritiker som ett exempel på uppseendeväckande politisk styrning.

– Enligt Högskolelagen ska vi arbeta med hållbar utveckling. I Gävle har vi tagit steget längre då vi inkluderat en ”hållbar livsmiljö för människan” i vår vision. Jag har aldrig försökt styra några utbildningar och behovet finns heller inte eftersom visionen är inkluderande inte minst för de humanistiska ämnena. I stället har jag bett alla utbildningar, var och en utifrån sitt perspektiv, att närma sig visionen. Hållbar utveckling omfattar ju såväl ekologiska som ekonomiska och sociala värden.

Du började som högskolerektor den 1 juli 2008. Vad hade du för förväntan?

– Jag kom från lantbruksuniversitetet och såg verkligen fram emot att arbeta på en komplett högskolemiljö med teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Jag såg förstås tvärvetenskaplig forskning framför mig. Men snart såg jag också att institutionerna låg så långt ifrån varandra att de framstod som egna små högskolor. Det var väldigt bra för oss att lösa upp det gamla systemet och inrätta tre akademier i stället.

Vad har du själv för relation till humaniora, konst och kultur?

– Jag är ju naturvetare i grunden. De böcker jag läser är mest fackböcker. Jag lyssnar däremot mycket på musik och det ger mig mycket. När jag har semester vill jag göra något som gör skillnad, snickra och måla till exempel. Jag ångrar inte mina livsval, men ibland kan man känna sig väldigt ”smal” som naturvetare, även om det i sig är ett mycket brett fält. Om jag finge leva om mitt liv skulle jag mycket väl kunna välja en humanistisk utbildning.

Vad hänger på väggarna hemma hos dig?

– Litografier med Uppsalamotiv, målningar gjorda av min avlidne man och en stor tavla inspirerad av Monet. Jag är ju en ”grön” person. Jag dras till skog och vatten.

Hur kommer det att se ut om tio år på Högskolan i Gävle?

– Det beror på vilken sorts utbildningspolitik som kommer att bedrivas. Jag är väldigt oroad över det elitiska synsättet som präglar utbildningspolitiken i dag. Vi går mot ett system där man förväntas gå direkt från gymnasiet till högskolan och sedan tillgodogöra sig utbildningen i högt tempo. Därefter handlar det om att snabbt komma ut på arbetsmarknaden, till de jobb där det saknas arbetskraft. Men frågan är om unga människor verkligen kommer att ställa upp på det här sättet att tänka. Alla har inte läggningen eller fallenheten att leva sina liv så. Det måste finnas utrymme för att misslyckas och för att i så fall få en chans till. Men det utrymmet minskar mycket snabbt i dag. Också här kommer de humanistiska kunskaperna in – de är extremt nödvändiga i ett samhälle som håller på att glömma människan. Strukturomvandlingen har bara börjat och vi har mycket stora pensionsavgångar framför oss i den här regionen. Gävleborg har verkligt bekymmersamma år framför sig.

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons