Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Katarina Östholm: Här är listan som kan rädda landsbygden

/

Annons

Nej, vi på landsbygden behöver inga bidrag. Vi behöver större frihet.

Här finns all malm, all skog, all vattenkraft, all vindkraft. Här finns alla sädesfält, all djuruppfödning, alla potatisåkrar, alla grönsaksodlingar. Här finns naturen, som många vill bo i, många vill turista i och många vill tjäna pengar på – en ofta oförenlig ekvation.

Svenska staten utreder hur landsbygden ska räddas. Lösningen heter bidrag och stöd i alla upptänkliga former. Men det är inte landsbygden som behöver utredas; det är storstaden som måste dekonstrueras.

Sverige skulle kunna ha en livskraftig och stark landsbygd helt utan bidrag – och det här skulle kunna göra skillnaden:

Skattereduktioner. Svedjefinnarna lockades till svenska skogar med tio skattebefriade år – applicera det på landsbygden, för både företag och privatpersoner. Sockra med en landsbygdsskatt som därefter aldrig blir lika hög som i storstaden. Med allt längre avstånd till sjukhus, skolor, äldrevård och annan samhällsservice är det rimligt att betala mindre.

Egnahem. Bygg 10 000 nya Per Albintorp på landet i stället för miljonprogram i storstäderna; via statens försorg förmånligt belånade egnahem med ett par hektar åkermark och några hektar skog till alla som är intresserade av småbruk och odling. Stadsodlarna kommer att rusa ut på landet.

Moderna byar. Bredbandsbyar på en livsmedelsproducerande och höggradigt självförsörjande landsbygd är klimatsmart och kommer att behövas.

Bondekontrakt. Inrätta skattelättnader och ett kraftigt förenklat regelverk för framför allt småjordbruk. Skapa ett standardiserat kundkontrakt för lokala odlare, gårdsmejerier och gårdsslakterier så kunden själv kan ta ansvar för inköpen. Den bonde som inte sköter sig kommer ingen att handla hos. Förenkla också för små näringsidkare som caféer, vandrarhem och liknande.

Lokal markpolitik. Den som äger skog och mark ska också vara skriven i kommunen. Bryt upp de enorma, lågtaxerande skogsmonopolen, sälj ut Sveaskog i småbitar, se till att skogen får lokala rötter. Avsätt generösa arealer skyddad gemensamhetsskog för framtiden.

Återbäring. De kommuner vars natur skövlats i jakten på råvaror – med älvar förstörda av vattenkraft och skogar sönderskurna av vindkraft, med monokulturella och artfientliga skogsplantager, med gruvprospekteringar som skadat grundvatten och miljö – ska ha en rimlig vinståterbäring och företagsskatt betald på orten.

Myndighetsflytt. En omfattande utflyttning av tunga statliga myndigheter skulle garantera ökad vidsynthet, stärka lokalsamhället och ge kraft åt tynande småstäder.

Billigare transporter. Det är inte rimligt att höja drivmedelsskatten lika mycket över hela landet. På landsbygden, där avstånden är långa och där inga alternativ finns, måste skatterna vara lägre. Så länge transportsamhället nu varar.

Integrationszoner. Skippa sovstäderna och förorternas ovärdiga människoförvaring. Låt stad möta land i integrationszoner med odling, djurhållning, vård, skola och omsorg. Bygg bredbandsbyar med spårbunden lokaltrafik runt städerna – buffertzoner och handelsplatser.

Handla lokalt – handla svenskt. Så mycket det bara går. En självklarhet som knappast skulle behöva nämnas om inte situationen såg ut som den gör.

Landsbygden är det mänskliga urhemmet sedan homo erectus tog sina första steg för 1,8 miljoner år sedan. Men stadskulturen, med knappt 6000 år på nacken, har snabbt tagit över en hel planet; en civilisatorisk pandemi, en socioekonomisk rovdrift som gett sig själv tolkningsföreträde och alla ursäkter i världen att förvandla hela befolkningar till levande Matrixbatterier.

Landsbygden är grunden till allt liv. Bonden den i särklass viktigaste yrkeskategorin. Naturen, framför allt den orörda, det filter som kan rena en skitig civilisation.

Ge oss chansen. Att kunna välja ett liv på landsbygden borde vara lika möjligt och självklart som att välja ett liv i stan. Allt annat är en demokratisk härdsmälta.

* * *

Följ Katarina Östholm på Facebook

Fler krönikor av Katarina Östholm:

Landsbygden behöver inga bidrag – det är städerna som är problemet

Dags att sluta med storstadsromantiken – om förvrängda perspektiv och tolkningsföreträden

Dödsstöten för landsbygden – om det brutna kontraktet mellan stad och land

Jag behåller min yxa och min vedpanna – därför behövs hantverk i skolan

Den gröna bluffen - om miljöbilar och andra vackra lögner

Flytta ut skolorna till landsbygden – storstäderna begränsar barnens utveckling

Gerillagrönsaker och revolutionsfläsk – om maten som gör motstånd

Den odemokratiska staden – om den urbana diktaturen och byn som fostrade en statsminister

Inte bara en insekt – om humlan som räddade världen

Ångermanland vs Stornorrland – oklar framtid för landskap i förändring

Det är dags att plöja ned pengarna där de en gång växte fram – på landsbygden

Miraklet i Doze River – om pojken som inte fick lära sig prata

Annons
Annons
Annons