Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Uttrycksfull stråkmusik i Storviks kyrka

/

Annons

Höstens första kammarmusikkonsert blir en ovanligt skönt förening mellan musik och rum. Det är första gången kammarmusiken hålls i Storviks kyrka.

Inbäddad bland tallar är den lilla 60-talskyrkan (ritat av Johan Thomé, utsmyckade av Uno Wallman) ett arkitektoniskt smycke värd en egen betraktelse. Det avskalade rummet med den färgglada skapelseberättelsen i taket ramar in och lyfter Malvakvartettens stråkmusik på ett närmast perfekt vis.

Unga Malvakvartetten bildades 2008 och har bland annat studerat tillsammans i Berlin. Jag tycker mycket om deras förhållningssätt till musiken. Där andra stråkkvartetter ibland tar i så de spricker i utlevelse är de närmast återhållsamma, lyssnande och, förefaller det mig, mycket medvetna om musikens helhetsuttryck och form.

De bjuder den rätt stora publiken på ett program med uteslutande 1900-talsmusik, från Sibelius himmelskt höstliga Andante festivo till extranumret, ett vackert tema för viola över pizzicato från filmen In the mood for love.

I arbetet med armeniern Tigran Mansurians första stråkkvartett har de inspirerats av en dikt med höstligt kinesiskt tema av Harry Humes. Mansurians musik bygger på det armeniska språkets rytm och musiken har en säregen rytmik och linjeföring med lite kärva stämmor som smyger sig mjukt intill varandra, intensiva skurar, stigande fraser med glissando i slutet och skönt melodiska solopartier.

Piazzollas Milonga del Angel (som jag hörde på stororgel i somras) är snyggt arrad med cellons pizzicato under de andra stämmornas stilla, heta passion.

Brittiska Judith Weir är en spännande bekantskap, hennes stråkkvartett är inspirerad av spanska medeltida romanser och bjuder på skärrande stämmor i drivande skikt över torrt cellostaccato och raffinerade punkterade och snabba rytmer.

Sist hör vi Samuel Barbers stråkkvartett med Adagiot, välkänt från filmer som Amelie från Montmarte och Jägarna. Intensiv dramatik och fin lyrik famnar adagiots innerliga vemod. Vilken lärorik och njutbar inledning på säsongen!

Annons
Annons
Annons