Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

En stor kväll på teatern

+
Läs senare
/

Filmen har jag inte sett, men den lär ha blivit prisbelönad. Och det kan jag tänka mig. För den här berättelsen, gestaltad på teatern är stark med många poänger, mycket svärta, men också ljus som tränger in.

En mycket vacker och våldsam saga om livet här och nu, så där som det ofta blir. Den lyckas på en och samma gång vara lika sanslöst poetisk som sanslöst realistisk.

Den slutar i ovisshet – inga sagor slutar ju lyckligt nuförtiden; oskuldens tid är ohjälpligt förbi, till och med på bio.

Men lite hopp ändå medan vi själva får tänka hur det kanske skulle kunna gå.

Man tar den åt sig för den vidrör något djupt inom en. Där jag satt i min stol blev jag så där tagen som jag sällan blir på teatern. En kväll med stora, aldrig banala känslor.

Det börjar aningen trevande vilket nog har med berättartekniken att göra. Berättarteater bromsar alltid tempot. Särskilt om man står vid en mikrofon en och en och berättar för publiken vad som skett och sker, vad man tänker och känner.

Men efter en stund glömmer man det där. Det är inte fråga om renodling utan handlar om ett slags blandform av gestaltning och berättarteater.

De direkta scenerna tar också över och det känns nästan skönt med stunderna vid mikrofonen igen. Bromsen ger distans och andrum, får berättelsen att sjunka in.

Musiken, hela tiden i bakgrunden, känns aldrig påklistrad, Den stöttar mer än stryker under, förstärker berättelsens ton av desperation och poesi.

Storyn kan ju tyckas en smula fantastisk, men vilka sagor är inte det? Hon, Sibel, 20 år, bor i Stockholm där också hennes turkiska familj finns. Familjen vill att hon ska gifta sig med någon från Turkiet. Men Sibel vill inte att familjen ska bestämma med vem. Hon vill leva, hon bär en frihet inom sig, och vill leva ut den.

Hon träffar den dubbelt så gamle Cahit, också han med turkisk bakgrund. Hans liv har gått i stå där han på en klubb håglöst jobbar med att samla in tomglas. Han vill ingenting mer än att vara i fred.

Sibel träffar honom av en tillfällighet och kommer på att hon vill gifta sig med honom. För att slippa trycket hemifrån. Ett skenäktenskap.

Så fort vigseln är över, eller efter en liten tid, kan de skiljas. De ska inte dela säng.

Motvilligt går Cahit med på giftermålet, efter många övertalningar. Och sen...

Just det, Det går en tid. Sibel lever med andra. Cahit har en älskarinna. Men något saknas...

Sen drabbar förstås kärleken de två. Den börjar hos Cahit, smittad kanske av Sibels livsglädje. Även Sibel känner att det fattas något där hon går från famn till famn. Det är inte så roligt längre. Det är kärleken som fattas...

Här visar föreställningen något av det vackraste man kan se: När kärleken bestämt sig för två som vill älska varandra och tänder elden. Det är så vackert gestaltat i ljus som bländar och mörker som sänker sig och bildar de mest sällsamma skuggor. Där är kors, där är religiösa övertoner. Det är som hos självaste Dante när han i Paradiset ska få träffa sin ljusgenomstrålade Beatrice. Sällan ser jag på en scen kärleken, och då menar jag Kärleken, så innerligt skönt skildrad som här.

Nu har också regissören Dritëro Kasapi till sitt förfogande ett kärlekspar som är fantastiskt, förlåt det klyschiga och utslitna värdeordet. Sibel spelad på randen av allt av Elmira Arikan gör sin roll med sådan perfekt tonträff. Hon är just smittande. Nog förstår man att Peter Perskis Cahit till sist blir kär i henne. (Det märkliga är väl att han inte blir det på en gång.)

Peter Perski är lysande som Cahit. Han spelar honom snävt, inte ett överord, inte en överdriven glidning. Han behärskar scenen och i samspelet med Elmira Arikans Sibel stämmer allt.

Saraha May Jacksop gör Sibels syster och en älskarinna till Cahit. I bägge fallen mycket övertygande. Bra är också Andreas Strindér och Dennis Önder som får dela på flera roller.

Alla hjälper till att skapa en stor kväll på teatern.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons