Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Makalös Molière

/

Sällan ser man en skådespelare älska med publiken så helt utan förbehåll.

Annons

Johan Rabaeus fick Gävle teater att koka i lördags, när ”Den girige” från Dramaten kom på besök.

Han smög in på scenen i mörker. Men det tog bara några sekunder innan han ägde spelet – och oss.

”Den girige”, i regi av Gösta Ekman, har översköljts av lovord sedan premiären 2009. Nu är den ute på en begränsad turné, som på lördagen nådde Gävle. Efter jul ska den spelas i Stockholm igen.

Som i de flesta av Moliéres stycken bygger ”Den girige” direkt från centrum. Den sjukligt snåle Harpagon, en gång spelad av Molière själv, är pjäsens nav och energikälla.

Johan Rabaeus bygger successivt upp en enastående publikkontakt. Han tar sig underbara friheter med text och scenerier och tänjer och sträcker i replikerna så att Allan Bergstrands 40 år gamla översättning ibland övergår i ren rap.

Det hade lätt kunnat bli en enmansshow, men inte minst Marie Richardssons äktenskapsmäklerska, Christoffer Svenssons unge ädling och Pierre Wilkners poliskommissarie ger Rabaeus ett energifyllt motstånd.

Nog fanns det sekunder i lördags då tröttheten och rutinen såg ut att vilja ta över scenen, men Johan Rabaeus hämtade ständigt nya impulser från salongen.

Gösta Ekmans regi är godmodig, gladlynt, traditionell och säker. Det ligger, precis som Molière avsåg, en ton av commedia dell´arte i spelstil, kostym och rörelser, som framför allt Omid Khansari förmår förmedla. Ibland glider den lyckosamt över i en sorts komiska snubblingar och stamningar som man känner igen som scenkonstnären Gösta Ekmans absolut egna.

Scenografin består av kallt avskalade böljande väggar, som förstärker den girige Harpagons känsla av att alltid vara bevakad och iakttagen. Mot dem blir Camilla Thulins kostymer påtagligt närvarande och betydelsebärande.

Det drog en rörande vind av historia över Gävle teater på lördagskvällen. Sedan teatern invigdes 1878 har Molière varit på besök många, många gånger.

Nu kom ännu ett resande teatersällskap, med några av landets bästa aktörer och Gävlepubliken drogs in i en mer än 300 år gammal klassiker som om den spelades för allra första gången.

Och nog finns det också en samhällsaktualitet i Dramatens ”Den girige”, som dessutom har vuxit till sig sedan premiären för två år sedan.

Varje dag får vi ju offentliga bevis på hur girigheten faktiskt växer med pengarna.

Johan Rabaeus bygger successivt upp en enastående publikkontakt. Han tar sig underbara friheter med text och scenerier

Annons
Annons
Annons