Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ubåtshistorien i Gävle hamn ger nyttig lektion i expertföraktets tid

KRÖNIKA: Kristian Ekenberg om alternativa sanningar och "fake news" i tider av ubåtsjakt.

Annons

Samtidigt som jag häromveckan lyssnade till en rad seminarier under Bokmässan om filterbubblor, alternativa fakta och ”fake news”, följde jag på distans ubåtshistorien i Gävle hamn.

Rapporteringen om en eventuell farkost i Gävles skärgård gav en lektion i hur vanskligt det är för en nyhetskonsument i dag att värdera information.

Under ett av seminarierna sammanfattade Jan Helin, tidigare chefredaktör på Aftonbladet och i dag programdirektör på SVT, på följande sätt hur journalistens uppdrag har försvårats:

Tidigare kunde en journalists uppdrag beskrivas som att utifrån röken på himlen söka efter eldsvådan. I dag får journalisten i stället fråga sig huruvida röken är en rökridå och i vems intresse den sprids.

Det var en kränkning, konstaterades i en artikel baserad på en rapport skriven av två tidigare sjöofficerare. Nej, det finns inte något i analysen som talar för att det var en farkost i Gävle hamn, berättade en annan artikel med Försvarsmakten som källa.

På tåget hem från Bokmässan läste jag senaste numret av tidskriften Filter med ett utdrag ur journalisten Mattias Göranssons kommande bok ”Björnen kommer”. En för Försvarsmakten generande exposé över hur de under många år jagade ubåtar som visade sig vara pruttande sillar.

Fanns kanske sanningen där? Gefle Dagblad har senare också presenterat Mattias Göranssons teorier om vad det var som syntes på bilden från Gävle hamn.

Det är både en obehaglig men också märkligt njutningsfull upplevelse. Jag förstår lockelsen i att ifrågasätta expertkunskaper, välja sina fakta och skapa sin egen sanning.

Men alla aktörer i historien misstänkliggörs. De tidigare sjöofficerarna mister all trovärdighet när de hänvisar till ett anonymt inlägg på Flashback, Försvarsmakten anklagas för att alltid tona ner eventuella observationer och Mattias Göransson anklagas av exempelvis Dagens Nyheters ledarsida för att ”fnissa åt Putins krig”, vilket har fått Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg att rycka ut som hans vita riddare. Och på ena hörnan av det politiska landskapet räcker Linderborgs namn för att man ska sluta lyssna.

Läs mer: Fler krönikor och kommentarer av Kristian Ekenberg

I flera krönikor under senare år har jag förfasat mig över hur kunskapsförakt och misstro mot vetenskap och expertis breder ut sig. Ubåtshistorien blir en nyttig lektion för mig i att befinna mig på andra sidan. Det är både en obehaglig men också märkligt njutningsfull upplevelse. Jag förstår lockelsen i att ifrågasätta expertkunskaper, välja sina fakta och skapa sin egen sanning.

I rapporteringen om Gävle hamn finns det godbitar att plocka oavsett vilken sida man står på.

Sanningen sjunker däremot djupare och djupare under ytan. Precis som ubåtar. Eller, för den delen, pruttande sillstim.

Annons
Annons
Annons