Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Umeå 2014: Nu ska snön brinna

+
Läs senare
/
  • Nils-Henrik Sikku, producent för Umeå2014:s samiska tema och ansvarig för invigningen övervakar förstärkningsarbetet ute på Umeälvens is. Helst ska isen vara den halv meter tjock. I bakgrunden syns det nya kulturhuset Kulturväven.
  • Umeåborna hungrar efter kultur, enligt Fredrik Lindegren, konstnärlig ledare för kulturhuvudstadsåret och Umeås kulturchef. I den nya järnvägstunneln finns konstnärlig utsmyckning tillägnad Sara Lidman. Där ryms också hennes formulering
  • Bandet Ára, med jojkaren Simon Marainen, korsar samisk tradition med modern pop. Här har de releasefest på det samiska kaféet Tráhppie vid Västerbottens museum, spelplats för en rad evenemang under kulturhuvudstadsåret.
  • Gamla Stora hotellet framför det nya hotellet som ryms i samma modernistiska byggnad som det påkostade kulturhuset Kulturväven.
  • Marie-Louise Rönnmark (s), ordförande för kulturhuvudstadsutskottet i Umeå.
  • Frida Selander, musiker och sångerska från Umeå.

Efter år av förberedelser ska snön äntligen brinna. Inför den spektakulära invigningshelgen försöker ledningen för Umeå 2014 nu införliva även några av stadens kritiska musiker i kulturhuvudstadsåret.

Håller isen? Tänk om den brakar, tänk om invigningshelgens snölågor sjunker ner i Umeälvens ström!

Efter nyår föll regnet fortfarande. När Phase 7 från Berlin ger sin eldsprakande föreställning "Burning snow" lördagen den 1 februari ska isen bära såväl tonvis med utrustning som författaren Sara Lidmans vision om brinnande snö. För första gången ska den vanligen så respektingivande älvisen bli scen.

– Det här är en enorm snackis bland Umeåborna, det är rätt kul att förenas i de här diskussionerna, men vi kommer att ha isen godkänd av experter, säger Fredrik Lindegren, kulturhuvudstadsårets konstnärlige ledare, vanligtvis Umeås kulturchef.

Det fullspäckade kulturåret har redan tjuvstartat. Humorgruppen Klungans nya föreställning är slutsåld före premiären och Fredrik Lindegren beskriver Umeåbornas kulturhunger som stor:

– Beethovenkonserterna på Norrlandsoperan är också fulltecknade, det är fullt drag, både för Beethoven och Beethoven korv.

Korv?

– Det är snackisen. Man har skapat mat också, ett slags charkuterier.

Hans kansli har 20 heltidstjänster för att sköta kulturhuvudstadsårets administration vilket kan jämföras med de 100 fast anställda som Stockholm hade för 16 år sedan. Stockholm fick 150 miljoner kronor av den dåvarande s-regeringen, Umeå har fått 75.

EU:s kulturhuvudstadsår ses av kritikerna som överdådiga fyrverkerier. Poff, pang och sedan borta. Av tusentals programpunkter i Stockholm 1998 återstår i dag Tensta konsthall och den internationella författarscenen på Kulturhuset.

I Umeå har utnämningen fått ringar på vattnet: Sune Jonsson Centrum för dokumentärfotografi - en ny del av Västerbottens museum - och privata Gitarrmuseet som öppnar i en byggnad vilken rustats av kommunen och som också rymmer nya musikscener.

Det största och tveklöst mest omdebatterade styrkeprovet är dock Kulturväven, ett kombinerat kulturhus och hotell vars böljande modernistiska skal, ritat av norska stjärnarkitekter på byrån Snøhetta, talar med Umeås vita björkstammar. Kommunen och byggherren Balticgruppen driver projektet ihop.

Vid sidan av hotell och matställen vigs 15 000 kvadratmeter åt stadsbibliotek, ett kvinnohistoriskt museum, kvalitetsbiografer och arbetslokaler åt de kulturarbetare som har råd.

Efter invigningen i november 2014 en attraktion i sig, tror Marie-Louise Rönnmark (S), ordförande i det politiska kulturhuvudstadsutskottet.

– Den här byggnaden visar vilket sprängstoff kulturhuvudstadsåret är för stan, det finns väldigt mycket vilja, säger Fredrik Lindegren.

Men kulturhuvudstadsåren är inte självklara för alla. De som var mest kritiska mot Stockholm 1998 var det redan inledningsvis, konstaterade Kulturrådet i sin utvärdering.

– Med lite tur kan kulturhuvudstadsgrejen i Umeå bli något bra, men samtidigt kan det bli ett superfiasko, säger Dennis Lyxzén, sångare i avsomnade rockbandet Refused.

63:e breddgraden

Marie-Louise Rönnmark talar om vikten av att få övriga Europa att se ända upp till den 63:e breddgraden. Umeås befolkning växer och kultursatsningarna ser hon som ett sätt att öka stadens attraktionskraft och dess invånares kreativitet.

Men den regionala tillväxtmöjligheten är sällan ett mål som triggar igång just konstnärligt skapande.

I Umeå har man envetet jobbat med de lokala kulturföreningarna och institutionerna för att hjälpa dem att förverkliga sina egna drömprojekt och göra värdefulla erfarenheter.

För den kulturarbetare som är beredd att författa en ansökan, budgetera och skriva avtal är också kulturhuvudstadsårets ekonomiska muskler en unik chans.

– Men det blir så mycket byråkrati. Jag tycker inte riktigt det här faller ut på dem som har idéer och är kreativa, som liksom bara jobbar på. De flesta jag talat med tycker som jag, säger Umeåartisten Frida Selander, vars uppdrag under kulturhuvudstadsåret inte kan tillskrivas den egna förmågan att författa ansökningar.

– Jag kan det inte. Jag tänker inte ens försöka.

Just Umeås livaktiga musikscen har delvis hamnat utanför, tillstår Fredrik Lindegren och berättar att han nu själv kontaktat Dennis Lyxzén efter dennes kritik om att Umeåmusikerna ignorerats.

– Vi för samtal och har en grej på gång som man säger.

Erika Josefsson/TT

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons