Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Påskmat utan stress

+
Läs senare
/
  • Mycket smak. Lammkotletter med vårgrönsaker och vitlökssky är ett   lättare sätt att njuta av det smakrika lammköttet. Foto: Dan Strandqvist

Ägg, sill, lax och lamm utgör en viktig grund i vårt påskfirande. Här använder vi de traditionella råvarorna men bjuder dem i ordentligt lättade versioner. Allt för att vi ska kunna frossa i en underbar parfait till dessert.


Sill kräver normalt flera dygn i kylskåp för att bli klar. Här fuskar vi med färdiginlagd löksill - den mildaste av alla inläggningar - som vänds ner i nya marinader. Chili och lime är inte så vanliga smaker i kombination med sill, men vill man prova lite nytt kan de vara spännande alternativ. Till den förstnämnda används färdig tomatsås, den som normalt används som pastasås, vilket underlättar arbetet ytterligare.
Lamm brukar ofta serveras med vitlökssmör eller fet bearnaise smaksatt med vitlök. Gott kanske, men ack så fett. Här åker vitlöken ner i en enkel rödvinssky smaksatt med rosmarin och svartpeppar. Skyn får en mild, lätt pepprig vitlökssmak som passar utmärkt till lammkött, gärna i kombination med massor av späda grönsaker.

Påsklaxen steks i ugn och kryddas med hela senapskorn, dill och rosépeppar. Tillagningen i ugn går på en kvart och fisken serveras med wokade grönsaker och kokt potatis. Sås behövs inte, men den som vill ha fisken extra saftig kan ringla över lite olivolja smaksatt med citron strax före servering.
Påskmiddagen avrundas med hemlagad parfait smaksatt med bär. Så här års är det frysta bär som gäller, och det är faktiskt bara bra eftersom desserten i alla fall ska frysas. Om man har en stadig kniv är det bara en fördel om bären hackas och tillsätts frysta.
Traditionen att äta ägg under påsken är en urgammal sed. Äggen fanns med redan på de gamla hedniska offerfesterna, då man firade naturens pånyttfödelse genom att både offra och äta ägg. Senare kom ägg att bli förbjuden föda under fastan. När påsken kom, eller påskaftonen för att vara mer exakt, blev äggen åter lovliga. Fester arrangerades med ägg inte bara som mat utan även som föremål för lekar och konstnärlig utsmyckning.

Ägg till påsk kan även ges en mer modern förklaring. Dagens höns lägger ägg året om i ljuset från elektrisk belysning. Så var det inte förr när solen var enda ljuskällan. Då blev det inte många ägg lagda under den mörka årstiden. Veckorna före påsk satte äggläggandet fart, även om fastan förbjöd folk att äta av de efterlängtade äggen. De fick vackert nöja sig med att samla och lägga på hög i väntan på påskaftonen då fastan avblåstes och festandet tog fart.
Påskägget var länge symbol för fruktsamhet. Ägget ansågs också symbolisera de fyra elementen. Skalet var jorden, den tunna hinnan under skalet var luften, vitan var vattnet och gulan var elden.

Ägg ansågs vidare besitta förmågan att avslöja framtida händelser. Stack man hål på skalet och lät äggvitan droppa ner i ett glas vatten kunde man avläsa sin framtid. Steg äggvitan snabbt till ytan var allt frid och fröjd. Sjönk den till botten hade man ett otursår att vänta.
Det gällde att passa sig för skvättande vatten i samband med äggkokning. Förr var man övertygad om att vattenstänk från äggkastrullen innebar att man fick händerna fulla med vårtor.
Ägg kunde även vara till hjälp om man bar på någon sjukdom. Men då gällde det först att få tag på ett ägg som lagts under långfredagen och sedan begrava det i en myrstack. När ägget ätits upp av myrorna var man frisk som en nötkärna.
Dan Strandqvist/TT Spektra
dan.strandqvist@ttspektra.se
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons