Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Monk möter Ingrid Liljegrääs

Bombhot, inställt möte i Bollnäs,kritik, proteststormar.

Det har varit tufft att vara landstingsråd den senastetiden. Det har Ingrid Liljegrääs fått uppleva.I måndags utrymde polisen möteslokalerna i Bollnäsefter ett anonymt bombhot.

Hur upplever Ingrid situationen?

Namn: Ingrid Liljegrääs
Ålder: 40 år
Yrke: Landstingsråd, kontorist
Född: I Kälarne, Jämtland
Familj: Sambo Stefan Hedin och barnen Josefin,17 år, Björn, 16, Amanda, 11 och Pontus, 9
Bor: I lägenhet i Sandviken

Hur känns det i din mage när du fårbrevhot och möten bombhotas?

Det är olustigt. Man blir ledsen rakt in i själen.

Hur sover du om nätterna?

I natt sov jag bra. Men i måndags natt, eftermötet i Bollnäs, sov jag inte alls bra.

Blir du rädd?

Jag är väldigt mörkrädd. Oftastblir jag inte rädd annars men i måndags var jag båderädd och uppskakad. Och jag undrar, är det allvar ellerinte? Är det enstaka som hotar eller handlar det om en stämningsom inte går att stoppa? Samtidigt har jag fått mycketrespons.

Hur då, respons?

Både från privatpersoner, gamla bekantaoch politiker från alla partier som har hört av sig,både på telefon och mejl.

Alltid något positivt?

Ja. Och det bästa av allt är att man harbörjat resonera runt demokratifrågor. Det är oerhörtbra. Mig kan dom rösta bort i nästa val. Det viktigaär att jag kan lägga en valsedel för det som jagtycker, för hur jag vill ha det. Det leder till frågan,varför har vi politiker? Vad företräder vi? Vemär det som bestämmer? Och jag tycker att det finns ettberättigande i kritiken. Vi har inte hållit våravallöften. Och jag tror inte att man kan ge vallöftennär det gäller vården som vi har gjort. Det endavi kan lova är ständiga förändringar utifrånde målsättningar vi har för vården.

Kan du ha någon förståelse förfolks ilska?

Ja, utifrån det jag sagt. Lägger man sinröstsedel så tror man att löften ska hållai åtminstone ett år. Till mitt försvar måstejag säga att jag trodde att stora förändringarskulle få vänta. Att vi under den här mandatperiodenskulle kunna jobba med vår långsiktiga vision. Menförutsättningarna har förändrats totalt ochvi måste göra något nu. Och det går inteatt lova på det sätt som vi gjort. Lena Munkhammarhar vädjat till oss att bara lova ständiga förändringar.Det är så världen ser ut nu.

Om du inte varit politiker, tror du att du skulleha kunnat vara en av dessa militanta kvinnor som nu hotar dig?

Det är jättesvårt att veta. Den härsituationen uppstod 1988 när akutsjukhuset i Söderhamnvar hotat och det blev ett väldans liv. Då kom Bo Toressonfrån partiet upp för att medla och resultatet blevett löfte om att alla fem sjukhusen skulle vara kvar. I dagtycker jag det är bra att jag talade om för mitt partiatt det här är att luras. Redan då såg viproblemen, lågkonjunktur, befolkningsflykt och vi fick alltäldre människor som krävde hemsjukvård. Detgick helt stick i stäv. Där handlade det verkligen omvalfläsk.

Jag tror att jag skulle ha ställt mig på kvinnornassida och stridit och argumenterat. Jag har ju fött alla minafyra barn på Bollnäs BB och haft bra förlossningardär.

Är det något speciellt hos hälsingarsom gör att det blir så våldsamt?

Jag vet inte. Det kanske beror på vilka ledareman väljer. Jag tycker att hälsingar är ett underbartfolk, glada och trevliga. Men inte så lätta att lärakänna. Det är först nu, efter 20 år i Hälsingland,och när jag flyttat därifrån som jag känneratt Bollnäs är hemma. Att jag känner att det ärmitt.

Beslut fattas i majoritet. Ändå blir detbråk. Kan du förklara det?

De vill inte acceptera beslutet. Ändåskär det rakt igenom alla partier. Någon frånalla partier var med och röstade på beslutet. Men vifår rannsaka oss själva. På 70- och 80-taletvar det bara en fråga om var man skulle satsa. Sen kom 90-taletsom en kalldusch och vi blev tvungna att prioritera. Det har viinte lyckats föra en dialog om. Vi har inte låtit folkvälja vilken vård dom vill ha. Vi har inte ställtde rätta frågorna. Till exempel om vi vill ha långaköer av barn till ungdomspsykiatrin eller om vi vill ge demen möjlighet att bli harmoniska och trygga människor.Vi har inte frågat om gråstarrsköer och höftledsoperationer.Om vad vi skulle kunna ta bort. Vi har vetat bäst, och vissthar vi stor kunskap inom landstinget. Men vi har varit överförmyndare.

Hur kom det sig att man över huvud taget byggdeen ny förlossningsavdelning i mitten av 90-talet i Bollnäsnär födelsetalen började sjunka?

Det är ingen onödig eller felaktig investering.Det är fantastiska lokaler. Men vi hade inte barnläkaretill den dagliga vården. Lokalerna kommer att användastill dagkirurgin nu. Det jag kan känna sorg över äratt det är förlossningsvården i Bollnäs somförsvinner eftersom det var bäst där.

Förr i tiden födde kvinnor hemma med hjälpav barnmorskan. Nu åker man tiotals mil för att kommatill specialistkliniker.

Är det nödvändigt?

Fram till 90-talet hade landstinget tagit överansvaret för kvinnornas födslar. Vi fick veta att detfixade dom. Dom tog till och med hand om barnen och låstein dem i barnsalar. Och kvinnorna tappade självförtroendetoch trodde sig inte kapabla. Sen kom man fram till att det intevar någon sjukdom att föda barn. Man gick alltförsnabbt från svart till vitt och då hade man redantagit bort självförtroendet hos kvinnorna. Nu raljerarjag. Men plötsligt gällde det att stärka kvinnorna,att det är deras barn, att de både kan och vill. Minatvå sista förlossningar har varit fantastiska därjag fick ta ansvar och barnmorskan fanns som stöd vid sidanom.

Men sen att föda hemma, där går en gräns.Man vet aldrig vad som händer, vilka resurser som krävsför mig och barnet. Den tryggheten ska kvinnorna ha. Ochäven stöttning fram till att de kommer hem. Det ärjätteviktigt att peppa mamman, att säga, det ärditt barn, du kan!

Få saker ligger folks hjärtan sånära som önskan om en nära, trygg och kompetentsjukhusvård? Men allt tycks nu handla om att lägganer sjukhus. Varför?

Debatten handlar om att lägga ner. Men egentligenhandlar det om en ständig utveckling och att samordna resurseroch det kan medföra att man får åka tio mil fören åtgärd. Sjukhuset i Sandviken är inte nedlagt.Det bedrivs verksamhet där.

Är det ekonomin enbart som styr?

Vi har dom resurser vi har och vi måste prioritera.Och den medicinska utvecklingen medför att kan vi kan göramer saker och bättre. Forskare uppfinner ständigt nyametoder. Den som inte kunde få hjälp i går kanfå det i morgon. Till exempel har man kommit fram med ettvaccin för reumatiker som ger strålande resultat. Omjag hade ett barn som var reumatiker skulle jag kräva denbehandlingen. Men den kostar 300 000 kronor om året förvarje patient. Så vad ska vi välja bort för attha råd att erbjuda den behandlingen? Vi kan göra merom vi samarbetar och slår ihop verksamheter. Då blirdet mer effektivt och pengarna räcker till fler behov. Skidåkarensom förolyckades, Thomas Fogdö, har konstruerat en fantastiskoch lätt rullstol som handikappade vill ha. Men den ärjättedyr. De som behöver ha hörapparater vill hade dyra digitala som är bättre. Så fråganär, vad ska vi prioritera? Vad ska vi välja bort?

Vem beslutar om de ekonomiska ramarna?

Det är fullmäktige som beslutar. Vi harhöjt skatten en gång och det klarar vi inte av igen.Det tror jag inte.

För mig verkar det som om man går bakvägennär det gäller planering av sjukhusvård. Man haren budget som man ständigt skär i och sen försökerman få det hela att gå ihop. Vore det inte vettigareatt bestämma vilken sjukvård man vill ha och sedanförsöka finansiera den på bästa sätt?

Det är ett helt annat sätt att se pådet hela. Men det är ungefär så som sjukvårdsnämndernajobbar. De tittar på behovet och kartlägger det noggrant.Sedan kommer de till oss och berättar vad de vill utföra.

Hur många sjukhus kommer vi att ha i länetom tio år, tror du?

Du sa sjukhus, inte akutsjukhus. Och då kommeralla att vara kvar men de kommer att se olika ut inuti.

Om jag säger akutsjukhus då?

Det är en omöjlig fråga. Man kommeratt ha avancerade specialiteter men bara på ett ställeoch det blir en fråga om att fördela det hela. Attnågot finns i Bollnäs och Hudiksvall, annat i Gävle.

Vilken roll ska länssjukhuset i Gävle ha?

Jag tror att Gävle kommer att vara en expansivstad. Jag tror att befolkningen ökar mer och mer och Gävlehar mycket att ge och kommer att spela en stor roll när detgäller rekrytering av läkare.

Är det lättare att få läkaretill Gävle?

Gävle kommer att vara ett nav som fungerar förhela länet där nära vård kommer att byggasupp. Gävle kommer att försörja den nära vårdenmed specialistkompetens. Jag vet att det är svårt attfå folk att åka ut. Det kräver ett förändratsynsätt. Redan nu tycker läkare att det är jobbigtatt åka från sjukhuset i Gävle till Sandviken.Men jag tror att ett sjukhus kommer att ha verksamhet påflera orter. Att det kommer att ha spridd verksamhet.

Vad tycker du om privatisering av sjukhus?

Just nu har jag svårt att förstådebatten. Det är klart att det är bra att någonvill driva sjukhus i Stockholm. Men har många kommer attvilja göra det i Norrbotten?

Det viktiga är att vi kan erbjuda alla invånarebra sjukvård. Jag vill inte se en A-sjukvård och enB-sjukvård och jag vill heller inte se sjukhus som drivsav vinstintresse. Jag har varit i Kanada och studerat sjukvårdendär. Det offentliga har ansvaret men de som utför vårdenkan vara privata företag.

Sjukvården blir allt mer avancerad och då kandet tänkas att det inte är det offentliga, inte vi politiker,som ska driva den vården utan drivna företagsledare.Men den debatten är för tidig att föra i Sverige.Det är en process som måste ha sin gång och sommåste få mogna.

Så vilken roll ska politikerna spela?

Vi ska tala om vad vi vill och vi ska in i varjesyltburk och gräva. Men vi ska också delegera. Detär inte politikerna som ska bestämma om det ska finnastio eller 20 vårdplatser på en klinik. Vi måsteförsöka renodla vår roll. Vi ska ge ägardirektiv.Sen ska vi inte backa, lägga oss i och säga att såfår man inte göra. För det har vi politiker förlitet kunskap.

Hur kom det sig att du blev politiker?

Jag har ett brinnande intresse, jag vill göragott, förändra samhället, bygga det för migoch mina barn. Och jag blir djupt kränkt av orättvisor.

Makt och inflytande, vad betyder det för dig?

Det är positivt. Det är bra om man villförändra.

Du har beskrivits som en järnlady. Är dudet?

Jag har hört det och jag blev så förvånad.Så uppfattar jag inte mig själv. Jag tycker till ochmed att jag är velig ibland. Och min 17-åriga dotter,hon tycker att man kan hunsa med morsan hur lätt som helst.

Hurdan var din barndom?

Jag växte upp med pappa och farmor. Mina föräldrarskildes och det led jag av. De tog hand om varsitt barn. Men jaghade det bra hos pappa och farmor.

Du har fyra barn. Hur klarar du det med en aktiv politikerkarriärsom kräver mycket tid?

Det klarar man inte.

Så hur har du löst det?
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons